Svenska lamm som slaktas på våren får inte beta. Det borde man som konsument kunna räkna ut. Marknadens krav på lammkött året runt har inneburit en intensifiering av svensk lammköttproduktion. Det kan man tycka är tråkigt. Men alternativet importerat lammkött gynnar knappast djuromsorgen. På Nya Zeeland och Irland kastreras alla bagglamm och svansarna kuperas utan bedövning. Detta är förbjudet i Sverige. På Nya Zeeland seminerar man tackorna genom att spruta in sperman i livmodern rakt genom bukväggen. Den som vill värna lammens rätt att beta och vill vårda de svenska naturbetesmarkerna bör välja höstslaktade svenska lamm.
Svensk lammproduktion har stått för det naturliga och extensiva. De vårdar de svenska naturbetesmarkerna och bidrar till den biologiska mångfalden. Det finns förklarliga skäl till att Naturskyddsföreningen och den s k SMART- maten har rekommenderat lammkött om man nu ska äta något slags kött från klimatsynpunkt. För att svenska konsumenter ska få äta svenskt lammkött i stället för irländskt eller Nya Zeeländskt har slakterierna och LRF uppmanat till uppfödning året om. Och då blir det så, att man ser till att få lamning året om – ibland med hjälp av hormonbehandling av tackorna för att komma i brunst. Det blir en intensivare produktion, som ibland också innebär förmedling av lamm d v s man handlar med djur mellan gårdar, med risk för ökad smittspridning. Den intensivare produktionen har dock mindre utsläpp av växthusgaser än extensiv produktion.
Det var många år sedan jag var på Nya Zeeland. Det är grönt och vackert på öarna och massor med betande djur. Då pågick en intensiv diskussion kring exporten av levande lamm från Nya Zeeland per båt till Mellersta Östern. Just den typen av djurhandel där Australien är den dominerande aktören. Ni kanske sett och läst om skräckscener i samband med lastning av nötkreatur och får på jättelika fartyg. När WSPA (World Society for Protection of Animals) 2009 drev sin stora kampanj kring djurtransporter, var just båttransporterna från Australien i fokus. Australien är ju också landet där man tillämpar mulesing. På Merino-lammen skär man bort hud från bakdelen utan bedövning. Syftet är att minska risken för parasitangrepp. Efter starka opinionsyttringar slutade Nya Zeeland sin export av levande lamm, men med jämna mellanrum läser man om att man vill återuppta exporten till Mellersta Östern. Där man dessutom slaktar utan bedövning! Nya Zeeland, som ibland kallas ”Lilla England”, har annars en ganska hög svansföring när det gäller djurskydd. Man ligger i fronten när det gäller att införa ”code of good practice” när det gäller djuromsorg.
Jag älskar lammkött. Nu närmar sig påsken och jag vill gärna ha lammstek. Vad göra? I valet mellan svenskt inomhusuppfött och import, väljer jag svenskt. Jag vet vad jag får. Det finns svenska djurskyddsregler och lammen har säker haft det ganska bra ändå, även om de inte fått komma ut i gröngräset.
http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3737&grupp=10544
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svenska-lamm-slaktas-fore-gronbetet_4444647.svd#tw_link_widget
5 kommentarer
Hej Gunnela, m fl!
Ett tillägg som kan vara väl så viktigt:
Att jobba med marknadsanpassad produktion är en överlevnadsfråga inom svensk köttproduktion. Där ingår inte bara att kunna tillhandahålla färskt svenskt lammkött även under våren, utan även att kunna bidra till att miljömålen gällande skötseln av betesmarker blir uppfyllda. Vårlamm gör att man kan tillhandahålla ”landskapsskötande” tackor på sommaren. Tackor utan diande lamm är suveräna på naturbetesmarker som t ex behöver röjas på sly och taggiga buskar, typ slån och björnbär (som inte nötkreatur och hästar tar).
Jag kan absolut tänka mig att äta lamm – och mycket annat – efter säsong. Utbudet i affären är nästan överväldigande, och jag skulle välkomna en begränsning av valfriheten som gynnar djurskydd och miljö.
Var är alla dessa konsumenter som ”kräver” att få äta lamm, kyckling m.m. året om? Jag köper inte det argumentet. Finns en vara i handeln till rätt pris kommer någon att köpa den – inte minst om det är svårt att sätta sig in i under vilka omständigheter den hamnat där. Finns den inte i handeln, ja då tar man en annan vara istället. Anledningen till att det finns bulgur att köpa i handeln idag är inte att det skett en namninsamling och att folket ”krävt” det, utan att det går att tjäna pengar på det.
Jag vet inte hur jag som konsument ska kunna signalera till livsmedelsindustrin att det är helt OK för mig med mindre valfrihet. Kan jag göra det genom att bara köpa vissa varor vissa delar av året? Som 80-talist vet jag knappt vilka varor som hör de fyra årstiderna till – under min uppväxt har ”allt” alltid funnits i butiken.
Men en sådan sammanställning skulle jag uppskatta om du, Gunnela, kunde tillhandahålla. Om jag vill äta mer säsongsbaserat, vad borde jag då undvika/köpa mer av? Förutom pumpa på hösten och vinteräpplen på vintern. Tacksam för tips utöver lammet!
Förresten, frysen är ju uppfunnen. Kunde man inte tänka sig fryst lamm på våren och färskt på hösten?
Hej Stefan
Jag vågar mig inte ta på mig uppgiften att ge konkreta råd kring säsongkonsumtion. Det finns andra som bättre kan göra detta. Det som skulle var intressant skulle vara att kunna märka ut betande lamm (jämför naturbeteskött). Det är ju inte säkert att de lamm som slaktas under vår – vinter inte har betat. Det kan ju vara så kallade vinterlamm d v s lamm som fötts senare under betessäsongen, som betat, men inte slaktats på hösten.De har fått leva ett tag till och fått utfodring inomhus efter betessäsongen. Det innebär att de uppgifter som cirkulerat att var femte lamm som slaktats inte fått se himmelen, kanske inte stämmer. Kan någon hjälpa till med att hitta fakta i denna fråga?
Hej Gunnela
Mycket osant och i hopblandat har skrivits i den här debatten.Ditt var utan faktafel vad jag vet. Jag är lammproducent. Och den konsument som vill äta kött som kommer från betes lamm köp lammkött på hösten och frys in i egen frys.Då vet du att lammet har betat.
Är också lammproducent och åter igen ska man behöva läsa något av någon som säger sig jobbat med ditten och datten i x antal år och som så klart drar alla över en kam. Ett lamm fött i början av juli, slaktat i april var tror du det har tillbringat sina dagar. Eller kanske född i slutet av juli och slaktad i slutet maj oj då här kom visst lammet ut på en andra betesomgång i sitt liv. Och det finns något som heter rastgård, där kan man även utfodra lammet under vintern, då ser lammet himlen varje dag även från december tom april som är den ungefärliga tiden vi har krav på ligghall åt våra djur.