Som man ropar, får man svar! Om Finansdepartementets expertgrupp för miljöstudier ger uppdrag till Torbjörn Fagerström och Sören Wibe att analysera effekterna av att använda genteknik, GMO, i jordbruket så är utfallet ganska givet. Sverige förlorar 300 miljoner per år genom att inte odla GMO-raps, sockerbeta och potatis hävdar Fagerström, som tillhör GMO-kramarna. Fagerström har i många år ifrågasatt människors rätt att vara oroliga eller skeptiska. Men Fagerströms beräkningar av värdet av odlingen GMO-grödor har med all rätt ifrågasatts. Enligt experter som Christel Cederberg finns stora tveksamheter och direkta fel i beräkningarna. Om politiker ska ha ett bra beslutsunderlag krävs hög trovärdigheten och att frågan är objektivt belyst. Så känns det verkligen inte, men den här rapporten. Fagerströms inlägg i GMO-debatten riskerar bara att spä på polariseringen och försvåra möjligheterna att ge stöd till konkurrensneutral forskning eller se möjligheterna i den positiva tillämpningen av gentekniken.
Torbjörn Fagerström fick stort genomslag i media. Men när han gick ut med siffrorna i pressmeddelande fanns inte ens rapporten tillgänglig för kritisk granskning. Tillskyndarna av GMO har i åratal talat om den stora potentialen att genom genteknik få grödor med sjukdomsresistens, torkhärdighet eller ökat näringsinnehåll. Men även om man accepterar tekniken, som sådan, måste man kunna ifrågasätta dagens tillämpning. Herbicidresistens, där man gör sig beroende av glyfosfat som bekämpningsmedel känns inte uthålligt. För den som jag, jobbar med frågor kring läkemedelsresistens, kan det aldrig vara hållbart i längden att använda ett ”enda” bekämpningsmedel, som lösningen på alla ogräsproblem i odlingen. Fagerström utgår från skördeökningar, som även jag har uppfattat ifrågasätts av flera studier och praktiska erfarenheter. Kommer Fagerströms siffror från Monsanto?
Att man fortfarande använder antibiotikaresistensgener som markörgener är provocerande och olyckligt. Inte minst nu när vi kämpar för att minska ökningen av andelen antibiotikaresistenta bakterier. Det ger självfallet Nej till GMO- förespråkare vatten på sin kvarn. De som säger nej till GMO, säger oftast nej till tekniken som sådan. I Svenskt Sigills regelverk accepteras tillämpning av genteknik i slutna kärl för tillverkning av aminosyror, vitaminer och vaccin. Det känns olyckligt att man inte kan skilja på olika tillämpning. Svenskt Sigill säger inte nej till tekniken utan till dagens tillämpning i växtodlingen. Intressant nog talar ingen idag om livsmedelsproducerande GMO-djur. Försök på dessa djur har mig veterligt gett en mängd negativa effekter. Men vet vi vad som pågår i världen? Kloning är det som är på dagordningen där utvecklingen fortsätter på många håll, medan opinionen ex djurskyddet försöker hålla emot.
En kommentar
Håller i stort sett med dig om allt!