Sista veckan i maj innehöll flera viktiga aktiviteter. Här några angelägna personliga slutsatser.
Antibiotika
SVA och Jordbruksverket, STRAMA VL, ordande sitt årliga möte kring antibiotika. Ett problem som accelererat är bortfallet av statistik över försäljningen av antibiotika till djur. E-Hälsomyndigheten får inte in all statistik. Jordbruksverket, som (LRF gjorde sin framställan 1994) måste se till att DAVA d v s det som kallades djursjukdata fungerar, fanns tyvärr inte på plats. Detta måste fungera om VILA, villkorad läkemedelsanvändning i mjölkproduktionen ska kunna genomföras. VIS Veterinärer i Sverige hävdar att sjukjournalerna är veterinärernas egendom. Detta kan inte stämma eftersom det finns tydliga föreskrifter om att veterinärerna måste inrapportera. Jag framförde att antibiotika till djur måste ingå i den kommande livsmedelsstrategin.
Köttguiden
Vi Konsumenter har haft med köttguiden (Elin Röös), som ett hjälpmedel för att äta mindre, men bättre kött sedan 2012. När WWF nu presenterade köttguiden, blev det bra och positiv uppmärksamhet i media. Att dagligvaruhandeln inte jublar, kan man förstå, eftersom importerat kött (utom ekologiskt) får rött ljus. Detta borde glädja LRF och Svenskt kött. Antibiotikafrågan kommer alltid upp, men så länge det varken finns data djurslagsvis i Sverige eller i andra länder så måste man begränsa sig till att presentera läget i faktadelen. ATL: Det är bara pinsamt att hänvisa till att flygresor är mer klimatbelastande! En stor del av utsläpp av vår konsumtion kommer från livsmedel.
Global djurskyddsranking
World Animal Protection, WAP, har rankat 50 länder över hela världen från djurskyddssynpunkt. I topp hamnar Storbritannien, Österrike, Schweiz och Nya Zeeland. Sverige, som får betyg B, har inte förbjudit djur på cirkus och minkuppfödning, men kanske viktigare är, att det saknas djurskydd i skolundervisningen. Ranking är ett sätt att avläsa förändringar och att vara pådrivande. Enligt Ricardo Fajardo, WAP, bör Sverige se över sin lagstiftning (kanske inte av samma skäl som Konkurrenskraftutredningen) och har stor betydelse som pådrivande i EU. ”The dangerous gamble of self regulation” utryckte sig Ricardo Fajardo. Erfarenheteran från frivilliga standarder är inte positiva. Engagerade medborgare kan påverka lagstiftningen, men inte frivilliga standarder. Sverige är ett sådant exempel. Min oro över den kommande ISO-standarden för djurskydd stärktes.
Restfest
För andra året ordnade Konsumentföreningen Stockholm, KfS, en aktivitet på Medborgarplatsen i Stockholm med syfta att minska svinnet i hushållen. Svinn är en av våra viktigaste hållbarhetsfrågor och KfS har jobbat med frågan i flera år. Nu serverades tusentals lasagne på rester från COOP-butiker. Svinnmatsdueller bedömdes av en kvalificerad jury och Sven-Erick Bucht var på plats. Nu lanserades också möjligheten att sälja frukt och grönt med skönhetsfläckar.
Citymoves
Hur ska våra framtida städer utformas? Ett KTH- projekt: Postcar(d)s from the future presenterades av Noah Raford och Alexander Ståhle (moderator) på Södra teatern för drygt 400 personer. Läsare i DN rankade Teknostaden högt nära följt av Ekostaden. Väldigt få väljer den fria staden, där bilarna får härja som idag. Tre paneler diskuterade hur vi kan utnyttja det offentliga rummet mer för människor, cyklar och kollektiva transportmedel än för bilar. Janette Sadik-Khan, transportansvarig i New York under borgmästare Bloomberg, visade fantastiska exempel på hur man med enkla medel kan ge utrymme åt människor och cyklar på centrala platser i New York. Lite målarfärg, blomkrukor, solstolar och omläggning av bilfilerna och se hur New York-borna tog staden i besittning. ”Anti cars? No Pro Choice ! sa Sadik Khan. Många motståndare fanns givetvis. Det går väl inte att minska framkomligheten för bilarna!! En del av framgångskonceptet för New York, var att hon som ansvarig tog just det fulla ansvaret. Och så är det väl. Vi behöver modiga politiker, som vågar gå före och tar ansvaret. I Stockholm gäller fortfarande tidigare politiska lednings ”Promenadstaden”.
5 kommentarer
Hur prenumererar jag på din blogg Gunnela?
Jag har bett Sven, som gjorde bloggen, om hjälp. Förut fanns en sådan funktion, men den verkade vara svår att få att fungera
Jag delar din oro över den kommande ISO-standarden, men förmodligen av andra skäl. När jag läser de fem friheterna som finns på SIS hemsida, kan jag konstatera att det inte längre kommer att vara möjligt att hålla djur. De är en sammanblandning av idéer som är oförenliga. Det som möjligen går och så långt möjligt ska uppfyllas är den första friheten – frihet från hunger, törst och näringsbrist. Frihet från rädsla och oro är inte möjligt, djuren är inte så tama. Frihet från obehag genom lämplig miljö med skydd och viloplats, innebär en omöjlighet att hålla betesdjur där det finns rovdjur. Frihet från smärta, skada och sjukdom är likaledes omöjligt, det är inte smärtfritt att få avkomma, det är inte möjligt att ens för människor bygga skadefria miljöer och själva definitionen av jordbruk – koncentration av nyttiga arter – leder ofelbart till ökat sjukdomstryck. Slutligen, frihet att utföra naturligt beteende. Vad är naturligt beteende för ett domesticerat djur? Förutom att tas om hand av människor?
Det finns en bra definition av naturligt beteende, som tillämpas i svenska lagstiftning. Naturligt beteende är ett beteende som djuren är starkt motiverad för och ger en funktionell återkoppling. Ett bra exempel är bobyggnad för dräktiga suggor och bökbehov för grisar.
En synpunkt: exempelvis nöt har en stark drift att rangordna sig, om de så står på varsin sida om en grind. Genom att omgruppera djuren av avels- eller utfodringstekniska skäl, utsätts de för rädsla och oro. Hur vi än vänder och vrider oss, så hävdar jag att punkterna inte är förenliga med djurhållning.