Påsk- ägg och hönor!

Man kan ju som Jan Bertoft, Sveriges Konsumenter i sin påskblogg ta upp äggen och hönsen. Jan efterlyser bl a kameraövervakning i hönsstallarna. Utvecklingen av svensk äggproduktion är intressant. ”Självförsörjningsgraden” har alltid varit hög – även efter EU-inträdet. Det är något som inte alltid nämns i den eländesbeskrivning, som ofta talar om att svenska särregler har bidragit till minskad svensk livsmedelsproduktion (läs gärna min blogg Varannan tugga är inte importerad). Och den svenska äggproduktionen har hållit ställningarna trots ambitiösare svenska djurskyddskrav än EU:s djurskyddsdirektiv. Sverige har exempelvis djurskyddsföreskrifter för livkycklingar. Man brukar hänvisa till att den svenska salmonella-garantin hindrat import av konsumtionsägg. Garantin innebär ju att importerade ägg måste fylla svenska krav på kontrollprogram mot salmonella. Men svensk salmonellakontroll är ju också svenska särregler. Jag undrar ibland om de, som talar om konkurrens på lika villkor, menar att vi ska EU-anpassa även regelverk kring livsmedelssäkerhet. Det sägs att regelverk kring livsmedelssäkerhet är harmoniserat inom EU, men det finns tillämpningar och frivilliga program som är unikt svenska. Vill vi exempelvis att Svensk Fågel ska avveckla sina program för kontroll av campylobacter, kontroll av resistens mot jonoforer (antibakteriell coccidiostatika) eller fothälsoprogram? Eller för den delen att Svenska Ägg ska avveckla äggbranschens djuromsorgsprogram?

Marknaden kan givetvis driva djurskyddsfrågor. Djurens Rätt har framgångsrikt förmått flera detaljhandelskedjor att sluta köpa ägg från höns i burar. Innebär det att vi i ökad omfattning kan luta oss mot att marknadens krav på ett bättre djurskydd ska ersätta lagstiftning? Nej i basen för hönans välfärd ligger djurskyddsförordningens krav på att hönan ska ha tillgång till rede, sittpinne och sandbad. Vi accepterar inte näbbtrimning, utan man måste förebygga problem med fjäderplockning och hackning med miljö och skötsel. Föreskrifterna anger vilket utrymme som är rimligt för hönorna under deras hela liv. Jag tycker att de som hävdar att konsument och marknad ska bestämma svensk djurskyddsnivå, ska fundera över om vi ska acceptera att en viss andel av svenska djur ska fara illa, för att alla svenska konsumenter inte kan eller vill genom sina val av livsmedel främja djurens välfärd och hälsa. Det här är en diskussion som kommer bli intensiv framöver, inte minst inom Jordbruksverket, som äger djurskyddsföreskrifterna och inom ramen för livsmedelsstrategin. Jordbruksverket har föreslagit nya samrådsformer med samhällets olika intressenter. Vi Konsumenter hade gärna varit med i den diskussionen. Men vi kommer backa upp Sveriges Konsumenter och Djurskyddet Sverige, som sitter i rådet för hållbar produktion och konsumtion av livsmedel.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.