Att äta kött med gott samvete

”Att äta kött med gott samvete” var ett uttalande från förra stridbara riksdagsledamoten Birgitta Hambraeus, Centerpartiet, till Slakteriförbundets publikation Omsorg i Djurskötseln 1986. Det innebär att vi som konsumenter ska känna trygghet i att det finns engagemang, kunskap, kompetens, regelverk och tillämpning som värnar djurens hälsa och välbefinnande och livsmedlens säkerhet i hela kedjan – från gen till kotlett. Det gäller avelns inriktning och en djurhållning som enligt dagens djurskyddslag främjar djurens hälsa och naturligt beteende. Transport och slakt kommer alltid vara viktiga och kritiska områden. Självfallet är friska djur och låg antibiotikaanvändning en ödesfråga, men det räcker inte med friska djur. ”Djur ska ha det bra”, som Eskil Erlandsson brukade säga som landsbygdsminister. Och glöm inte salmonella, MRSA, VTEC, listeria och campylobacter! Kring alla dessa frågor finns många ansvariga – beslutsfattare, politiker och myndigheter, bönder, branschorganisationer, livsmedelsföretag, detaljhandeln och givetvis också vi som konsumenter. Men att lägga frågorna i konsumenternas knä är både oetiskt och ansvarslöst. Vi som medborgare förväntar oss att politikerna sätter gränser för vad som är tillåtet när det gäller hur vi ska få hantera våra djur och vår natur.

Plocka fram LRF:s policy-dokument ”Den Svenska Modellen” från 2002. Där finns tydliga värderingar som håller även idag. För att inte tala om LRF:s antibiotika-policies! Med hänvisning till senare års debatt kring klimatpåverkan och miljöaspekter vill vi kanske också veta hur olika köttslag påverkar klimatutsläpp och biologisk mångfald. Det är dessa frågor Vi Konsumenter, Världsnaturfonden WWF och Djurskyddet Sverige tar upp på sitt seminarium ”Mindre men bättre kött” den 14 november på KSLA (se www.vikonsumenter.org)

Birgitta Hambraeus var enstridbar kvinna som satt i riksdagen 1971 till 1998 och som förutom kärnkraftsfrågan, engagerade sig mycket i miljö – och djurskyddsfrågor. Hennes uttalande om att äta kött med gott samvete blev mycket av ledord för vårt arbete med omsorg om svenska slaktdjur inom ramen för Slakteriförbundets (Scan) arbete med programmet Omsorg i Djurskötseln. Förbundets stämma antog programmet 1985. Birgitta som idag är 87 år träffade jag för något år sedan. Hon är numera partipolitiskt obunden. Hon ägnar sig även åt att stödja ekologiskt lantbruk och är aktiv i olika nätverk för en rättfärdig och ekologiskt uthållig värld.

En kommentar

  1. Lars Dittmer
    Publicerad 5 november, 2017 at 16:13 | Permalink

    Våga tänk nytt. Jag tror att i de riktigt små besättningarna har vi den bästa djurvälfärden. Dessa små besättningar betyder mest för livet på landet. Nummer byts mot namn etc. Tänk om de erkända tyckarna kunde inse att risker är små i denna djurhantering och därför borde direktförsäljning till kund vara tillåten som det är mellan jägare och konsument när ingen tredje part är inblandad. Vi slipper slakttransporter helt och resultatet blir ett bättre kött och förhoppningsvis en levande landsbygd.
    Dessutom kan vi bli av med svartslakt och ett vitare kött.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.