Att bygga värden i sin produkt

Varför laddar inte mejeriföretagen sina mejeriprodukter med starka svenska mervärden som det svenska beteskravet för kor? Är det konspiratoriskt att spekulera i att om mejeriföretagen committar sig till det svenska beteskravet och detta avvecklas, så hamnar man i dilemmat att det kan bli svårt att inte fortsätta ställa det som ett krav på sina leverantörer, mjölkbönderna. Under rubriken ”Beteskravet kunde ha varit mjölkens knorrr” skriver Marcus Frennemark i tidningen ATL. ”Köttbranschen har uthålligt kommunicerat svenska mervärden så att både kunder och konsumenter tagit intryck. Det borde mjölkbranschen också kunna göra – men med ett slopat beteskrav blir det svårare” säger Frennemark. Detta har jag försökt säga sedan flera år tillbaka. Sara Johansson i ATL uttryckte ungefär samma sak tidigare i år och blev utskälld av producentföreningen Sveriges Mjölkbönder för att hon inte kunde marknaden.

Arla: Folk köper inte svenskt som en välgärning”. Jonas Carlgren är styrelseledamot i Arla och ordförande för branschorganisationen Svensk Mjölk. Den har som mål att öka både produktionen och konsumtionen av svensk mjölk. ”Vi är övertygade om att den viktigaste pusselbiten i det arbetet är att stärka konkurrenskraften för landets mjölkproducenter. Den som har de lägsta kostnaderna klarar sig alltid, säger han till ATL. Alla människor har inte obegränsat med pengar. Att folk skulle köpa svensk mjölk som någon välgärning, det tror jag inte på. Så länge vi har öppna gränser så är vi på en gemensam marknad, säger Jonas Carlgren till tidningen ATL. Jonas Carlgren har meddelat att han tror att konsumenter är beredda att betala mer för ökat djurskydd. Bra, men inkluderar det också det svenska lagkravet på bete för kor, med tanke på Arlas likaprisprincip. Det finns ett otal konsumentstudier som visar det stora engagemanget för djurskydd både i Sverige och i övriga EU-länder. Det finns exempelvis skäl till att en majoritet av EU-länderna vill ha djurskyddsmärkning. Det var just grisknorren och den låga antibiotikaanvändningen som blev starka argument för svenskt griskött, som nu har drygt 80 % marknadsandel. Köttkonsumtionen minskar men marknadsandelen för svenskt kött ökar på bekostnad av importen. En relevant fråga som mejerierna och mjölkbönderna kan ställa sig, är ju vad köttbranschen lyckats med, men som mejeribranschen verkar ha misslyckats med. Manar inte detta till eftertanke?

Varför vill mejeriföretagen inte ladda sina varumärken och produkter med det viktiga mervärdet djurskydd, framför allt att svenska kor går på bete? Det räcker inte med dryckesmjölken. Där sjunker ju konsumtionen. Jag har kanske varit orättvis mot Arla som har skärpt sitt program Arlagården och infört en slags tredjepartskontroll. På hemsidan marknadsför man varumärket Arla Ko, som innebär utökad betestid, lösdrift inomhus och roterande ryktborstar. ”Vi är stolta över att vi, tillsammans med Arlabönderna, nu genomför stora investeringar för ökad djuromsorg” säger Arla på sin hemsida. Men jag hör VD Patrik Hansson säga: Ta bort allt (kvalitetskrav) som vi inte får betalt för. Det har jag hört förr. Det skapar inte förtroende för företagets etik.

Det är osten som är den kritiska produkten. Den svenska marknadsandelen är nere på 40 %. Länge var det krig mellan Skånemejerier och övriga mejeriföretag kring rätten att tillverka de varumärkesskyddade ostarna Präst, Greve och Herrgård. I dag finns ostarna som registrerade varumärken som ägs och licensieras ut av Svenska Ostklassiker AB. Licens för att producera svensk hårdost under varumärkena har Skånemejerier, Arla Foods, Norrmejerier och Falköpings Mejeri. Svensk hårdost under varumärkena Präst®, Herrgård® och Grevé® får enbart tillverkas på svensk mjölk och med särskilda tillverkningsmetoder som ger den smak och kvalitet som utmärker respektive produkt. För att få tillverka dem måste man ingå licensavtal med Svenska Ostklassiker AB. När mejerikriget nu är över, kan man väl samla sig kring att ladda produkterna med mervärden. Men med inställningen att svenska mervärden är ointressanta och fokus ligger på lägsta kostnader hos tunga förtroendevalda, kan det bli svårt. Svensk Mjölk ska på uppdrag av sin ägare utveckla, föra ut och kommersialisera kunskap i kedjan från ko till konsument samt driva annan därmed förenlig verksamhet. Upp till bevis att svenska köttproducenter, med slakterier som har danska och finska ägare har gjort fel och svenska mejerier har gjort rätt. Men det är väl det multinationella ägandet av Arla, som också sätter käppar i hjulet.

2 kommentarer

  1. Margareta Steen
    Publicerad 7 november, 2020 at 12:07 | Permalink

    Ja ännu mer häpnadsväckande blir det när Arla marknadsförde betet som säljargument/mervärde för Holländska kor som gick på bete för några år sen ned stora plakat

  2. roger
    Publicerad 15 november, 2020 at 17:49 | Permalink

    Lite som att tro att folk skulle köpa svenskt kött för i reklamen om att det svenska köttet skulle skapa jobb i sverige, folk köper kött för att de vill ha en god produkt inte för att mer än marginellt ta ett samhällsansvar eller miljöval.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.