Var finns granskningen av hur våra växtbaserade produkter produceras och deras näringsinnehåll? För några år sedan ökade efterfrågan på ekologiskt kraftigt. Denna trend har stagnerat och ersatts med att många konsumenter väljer växtbaserade livsmedel, kanske i en förhoppning om att detta både kan rädda planeten och förbättra den egna hälsan? Ensidigt har media och vissa opinionsbildare hävdat att kött – och mejeriprodukter är de stora miljöbovarna och också en risk för hälsan. Men stämmer det verkligen?
Den 24 november inbjuder Vi Konsumenter tillsammans med Världsnaturfonden, WWF och Konsumentföreningen Stockholm till ett seminarium kring växtbaserad mat www.kfstockholm.se/växt. Min kollega i styrelsen Sören Persson har inventerat marknaden av f f a av processad mat. Äkta Vara har studerat ett antal vegetariska köttalternativ och Anna Richert, WWF presenterar Vegoguiden . Sedan lyssnar vi på Orkla och ICA. Anna Richert samtalar med Charlotta Szczepanowski, COOP. Då presenterar COOP, sina hållbarhetskriterier, som jag skrivit om tidigare.
För hållbarhet är sannerligen inte bara klimatpåverkan. Det handlar om biologisk mångfald, som lyckligtvis nu fått mycket större uppmärksamhet inte minst genom EU:s strategi. Men det handlar också om mark – och vattenanvändning och inte minst användningen av kemikalier, bekämpningsmedel och övergödning. Internationell storskalig odling av växter strider i flera avseenden mot planetens gränser. 50 år av monokulturer börjar allt mer ifrågasättas. FAO talar om behovet av ett diversifierat jordbruk, med balans mellan djurhållning och växtodling för att inte utarma våra jordar. Jordhälsa, mullhalt och kolinlagring är på dagordningen. LCA-analyser, som tidigare ansågs som ett mirakelmedel för att belysa en produkts miljöpåverkan ifrågasätts, eftersom de missar flera hållbarhetsaspekter. Min f d kollega Pernilla Tidåker, RISE är involverad och senast lyssnade jag på en av mina favoriter Christel Cederberg, Chalmers, som förordar ett mer diversifierat lantbruk, med mindre skiften, för att gynna den biologiska mångfalden. Växtföljder med inslag av vall och proteingrödor är en fördel. Ett uppenbart hot mot planetens gränser och den biologiska mångfalden är odling av oljepalmer i Sydostasien och soja i Sydamerika.
Men proteinskiftet handlar också om hälsoaspekter. Precis som Anna-Karin Modin Edman, Arla hävdat kan vi inte bara räkna miljöpåverkan, som klimatpåverkan per kg. Hälsoeffekter har vi inte inkluderat i vårt seminarium den 24 november. Jag lyssnar med intresse på doktoranden Cecilia Meyer Labbe som intervjuas i det intressanta programmet Meny av Thomas Tengby. Budskapet är att växtbaserad mat inte per definition är hälsosam. Flera produkter som exempelvis vegetabilisk ost innehåller ingen kalcium, men mycket salt och mättat fett. Många vegetabilier innehåller dessutom det som vi i fodersammanhang kallade antinutrionella substanser som försvårar upptaget av viktiga näringsämnen, som spårelement järn, zink m m. Ensidig kost riskerar vår hälsa, vilket kan inträffa om vi, med dålig kunskap, byter allt animaliskt protein till växtbaserat protein. Växande barn och kvinnor är riskgrupper. Som alltid – ät allsidigt d v s många olika saker är bästa garantin för att få i sig nödvändiga näringsämnen och minska riskerna.
2 kommentarer
Bara i fantasin hos miljönerdar köper allmänheten livsmedel med i huvudsakligt syfte som välgörande ändamål.
Vi har aldrig haft så mycket kunskap som nu, men så vilsna om vår föda.