Det blev fullt drag i sociala medier efter att LRF valt att gå ut publikt med sina planer att avveckla det svenska beteskravet för mjölkkor. Förra söndagen i Ekot gick ordförande Palle Borgström ut för att förklara varför LRF driver på för att ändra djurskyddslagstiftningen kring kravet att kor ska få komma ut på bete sommartid. De flesta inläggen är upprörda och mycket kritiska till att LRF vill beröva kornas rätt till naturlig beteende på bete. Men givetvis finns arga bönder som ropar på bättre betalt och möjlighet att expandera. I ATL hoppar Per Andersson på Marcus Frennemark. Många arga bönder hittar man på FaceBook-sidan Politisk Centerdebatt med över 200 kommentarer. Det finns vissa argument, som återkommer och som jag egentligen svarat på tidigare, men jag gör ett omtag.
– Djurskyddslagen från 1988 är omodern och kom när de flesta kor stod uppbundna!
Gällande djurskyddslag antogs av riksdagen 2018. Djurskyddsförordningen kom 2019. Kan knappast kallas omodernt. Just rätten till naturligt beteende, som omformulerats är bärande. Så här lyder § 2: Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att 1. deras välfärd främjas, 2. de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende), I djurskyddsförordningen preciseras detta i Krav på bete för nötkreatur för mjölkproduktion :3 § Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader ska hållas på bete sommartid. Första stycket gäller inte djur som hålls i karantän. Och Krav på bete eller utevistelse för andra nötkreatur 4 § Andra nötkreatur än sådana som hålls för mjölkproduktion ska sommartid hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas ute. Första stycket gäller inte djur som är yngre än sex månader och inte heller tjurar eller djur som hålls i karantän. Föreskrifter om bete och utevistelse
– Tar vi bort lagstiftningen kan vi få EU-stöd för kor på bete
Nuvarande regler för EU-stöd i landsbygdsprogrammet tillåter inte stöd för nationell lagstiftning, men inte heller praxis inom landet d v s i det här fallet bete för kor. Suggpeng, som nämnts , kan ges till gårdar som gör mycket mer än vanliga besättningar – noggranna kriterier och dokumentation och regelbundna veterinärbesök bl a. Sverige har drivit att man ska kunna ge EU-stöd för nationell lagstiftning över den gemensamma nivån, men får inget gehör. Jag drev samma sak 2011 representerande Eurogroup for Animals.
– Det går inte att marknadsföra ost med svenska mervärden som bete
Jasså! Tänk Halloumi och antibiotika, som gav svensk eldost. Svenska mejerier har aldrig försökt (se tidigare blogg). Efter mycket om och men säger man i alla fall att osten är gjord på svensk mjölk. ”Du är vad du äter”.
Det är bara att köra igång och berätta vad man gynnar med svensk ost. – betande kor och lägre antibiotikaavtryck. Det tog Sören Persson upp för några år sedan på ostfestivalen. Det som Danska Landbrug och Födovarer nu gör med griskött. ICA och Axfood bytte till svensk råvara i sin korv .
– Att ha kor på bete kostar
Detta påstående är inte dokumenterat. Jordbruksverkets scenariorapport till Konkurrenskraftutredning 2015 är just scenarios utan helhetssyn. D v s ingen vetenskaplig grund och hälsoaspekter som klövhälsa är inte inkluderat eller rena djur. Ekesbos kartläggning 2015 säger något helt annat, vilket också Stefan Gunnarsson framförde i Ekot den 15 november.
– Kor på bete har det inte alltid bra. Luftiga stallar med kokonfort är väl så bra.
Det finns tydlig vetenskaplig dokumentation kring att korna vill komma ut på bete. Kosläpp säger väl också något om vilken glädje kor känner när de får komma ut på bete. Kornas möjligheter till rörelse och sociala interaktioner är helt andra på bete än inomhus i lösdrift, med många gånger hårda och hala golv. Men självfallet ställer betesdrift krav. Att ordna skugga när det är sol och hetta, eller att hellre släppa ut korna när solen gått ned. Uppblötta och nedtrampade drivningsgångar och foderplatser är inte heller bra och som går att förebygga. För några år sedan fanns betesguider som var till hjälp.
– Vi måste få bättre betalt för den svenska mjölken
Den svenska köttbranschen har oftast lyckats hålla ett högre avräkningspris till bönderna än i övriga EU-länder. Konsumtionen av svenskt kött under senare år har ökat på bekostnad av importerat kött. Svenska slakterier där de stora är dansk – och finskägda intygar att den svenska djurvälfärden prioriteras och bidrar till högre betalt. Den svenska mejerimarknaden domineras av Arla, som är ett multinationellt företag, som hävdar likaprisprincipen d v s alla leverantörer oberoende av hemland får lika betalt. Arla hävdar att nationell lagstiftning inte går att ge merbetalt till svenska Arla-bönder. Däremot lanserar Arla konceptet Arla Ko med längre betestid och lösdrift på stall med roterande ryktborste. Arlas beslut om att ekologiska kor måste gå i lösdrift har väckt debatt och innebär problem för mindre ekologiska mjölkbönder.