Filmen om Greta Thunberg som visades på TV var en engagerande upplevelse. Filmen följdes upp av en fin föreställning på Dramatenscenen där Johan Rockström ställdes mot väggen för att på ett begripligt sätt förklara varför och hur vi måste ställa om för att uppnå Parisavtalets mål till helst max 1,5 graders uppvärmning. Just nu är signalerna kring klimatet mer än oroande. År 2020 var ett mycket varmt år. Det räcker med att konstatera att här i Stockholm har vi knappast någon tjäle och snön som kommer rinner bort i regnet. Rockström uttalade att jordbruket måste ställa om från att bidra med utsläpp av växthusgaser till att bli en kolsänka. Jag har på twitter bett honom om besked om hur detta ska gå till, men inte fått något svar. Tillsammans med klimatfrågan måste vi också klara av att producera inom planetens gränser där den biologiska mångfalden är en viktig del. Jag är sannerligen ingen expert, men har fångat upp en del från olika seminarier och artiklar i jordbruksdebatten. Kolinlagring har blivit ett brännande ämne liksom jordhälsa, agroekologi och regenerativt jordbruk (läs FAO:s omsvängning och EU:s Farm to Fork). Mycket talar för att fleråriga grödor med mycket rötter är en del av lösningen. Jag har länge varit en varm förespråkare av vallodling, som har många fördelar. Det finns fakta som styrker att växter som betas ger mer rötter, vilket talar för att betande djur har en positiv roll. Fler försöker också att nyansera debatten kring idisslarnas metanutsläpp. Jag har tidigare skrivit om vad veganerna missar, när man vill ta bort alla djur från lantbruket https://gunnela.nu/2020/10/09/vad-valjer-man-bort-som-vegan/. Jag hoppas att 2021 blir året där vi inte förenklat slänger ut all djurhållning från ett hållbarhetsperspektiv.
Jag återkommer till synpunkter på Jordbruksverkets regeringsuppdrag att forma en rapport kring hållbara livsmedelssystem. Jordbruksverket har kommit till ett antal slutsatser för det kommande arbetet med hållbarhet – samverkan och det teknikoptimistiska att innovation och forskning ska bidra med tekniska lösningar. Visst löser precisionsodling problem med övergödning och minskar behovet av växtskyddsmedel, men vi har väl större problem än så.
Sedan jag skrev sist har Naturvårdsverket rapporterat att Sverige inte uppfyller sina miljökvalitetsmål. I de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet har Sverige tidigt angett riktning och mål för miljöarbetet. Att Sverige inte uppfyller de flesta miljömålen, visar att det finns betydande nationella utmaningar, även om Sverige i vissa avseenden som klimatpåverkan internationellt ligger väl till. För att uppfylla generationsmålet krävs också att livsmedelsystemets påverkan i andra länder exempelvis genom import beaktas. Ökad konsumtion av växtbaserade mat ökar importen och sårbarheten. Denna ambition måste tydligare framgå i rapportens slutsatser. Rockström anger att jordbruket måste utvecklas till en kolsänka för att bidra till att radikalt minskade koldioxidutsläppen. Detta borde avspeglas i förslag till fortsatta åtgärder.
Hållbarhetssträvanden måste omfatta hela livsmedelsystemet. Oberoendet av fossila energikällor måste exempelvis vara ett fortsatt fokuserat område i hela kedjan. Men många hållbarhetsproblem har sin grund i primärproduktionen, som är beroende av fungerande ekosystem för en hållbar livsmedelsproduktion. Den ekologiska hållbarheten måste utgöra ramen för en hållbar utvecklig, den sociala hållbarheten måste vara uppfylld och ekonomisk hållbarhet är medlet att uppnå den ekologiska hållbarheten. Man måste ange riktning för ökad miljömässig hållbarhet i livsmedelsystemet före man fokuserar på ekonomisk hållbarhet. Hållbar konsumtion pekas ut i flera sammanhang. Detta får inte innebära att ansvaret för hållbar produktion överlämnas till konsumenterna. Samhället bör stödja principen enligt hållbar livsmedelskedja d v s lyfta botten och höja toppen. Det kan krävas politiska styrmedel d v s lagstiftning för att underlätta för konsumenterna att välja rätt. Målsättningen måste vara att ohållbara produkter inte ska finnas på marknaden. Jag har stora förhoppningar på de forskningsinsatser som finansieras av FORMAS.