Det sker en kraftig ökning av utbud och konsumtion av växtbaserad mat. Trendspanare bedömer att detta är den största omställningen på den globala matmarknaden någonsin. Det handlar inte bara om att minska det röda köttet p g a cancerrisk och klimatpåverkan utan också att minska på mejeriprodukterna. Debatten är polariserad. Det finns utspel som belastar produktionen av animalier, som orsak till alla världens miljö och klimatproblem. Det är i det landskapet som svensk mjölkproduktion ska navigera. I det sammanhanget blir därför marknadsföring av svenska mervärden kopplat till svensk mjölkproduktion av stor betydelse.
Man kan luta sig mot Stefan Edman, som i sin bok ”Bråttom men inte kört” och i debatten förespråkar mer kor i Sverige. Eller Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremen som i deras bok ”Kornas Planet” försvarar kornas plats i ett hållbart jordbruk. Edman vill se ”En ökad svensk basmatproduktion eftersom svenskt grönt, nötkött och mejerivaror har minst klimatpåverkan per kilo jämfört med alla andra EU-länder. Vi måste också stärka Sveriges självförsörjning på livsmedel – som i dag är lägst i EU! Och få i gång mer bete på våra 400 000 hektar igenväxningshotade naturbetesmarker för att bevara Sveriges rikaste biologiska mångfald, med många rödlistade arter.” Jag kan personligen instämma i den visionen. Jag försöker i motvind hävda de betande/gräsätande djurens roll i en hållbar utveckling av svenskt jordbruk. Men observera att det är inte högproducerande mjölkkor på stall året runt som är Stefan Edmans vision. Han vill se mer betande nötkreatur. Det är i det perspektivet vi ska se LRF:s beslut om att vilja ta bort rätten till bete för mjölkkor. Förutom djurskyddslagens krav på naturligt beteende, som måste uppfyllas, är timingen urdålig. Stefan Gunnarsson, SLU pekade i en debattartikel i anslutning till LRF:s stämmobeslut, på vad som skett på äggmarknaden. En aktiv kampanj från f f a Djurens Rätt har gett stor effekt. 2011 fanns 35 % av hönsen i inredda burar medan 2020 fanns 8,4 % i inredda burar
Man finner helt andra trender och starka drivkrafter i debatten för att minska animaliska livsmedel och öka konsumtionen av växtbaserad mat. I DN kan man läsa: ” Ät mindre men mer klimatsmart kött. Välj fläsk, fisk och fågel i stället för nötkött, lamm och ost. Om du byter ut hälften av nötköttet mot fläsk eller kyckling minskar dina klimatutsläpp med 0,4 ton per år. Slutar du helt med nötkött och väljer sojamjölk eller havremjölk i stället för komjölk minskar de med 1 ton per år. (I dag släpper en svensk i genomsnitt ut motsvarande 10 ton koldioxid per år.)”. Nyligen avrådde ordförande för Naturskyddsföreningen just från ost.
EAT Lancet 2019 hamnade på en köttbulle i veckan. Livsmedelverkets lät Stockholms Resilience Center göra en anpassning av EAT Lancet till nordiska förhållanden, som underlag för sina miljöanpassade kostråd. Budskapet är tydligt: Köttkonsumtionen måste minska. Förslag från Livsmedelsverket tyder på att man ser ett värde i mjölkproduktionen och därför anser kött från svenska mjölkproducerande djur kan öka liksom naturbeteskött. Mindre men bättre kött är också budskapet i WWF:s köttguide. Men pass opp! Försvinner det svenska beteskravet, kommer svensk kött från mjölkkor gå från grönt till gult när det gäller djurvälfärd.
Framtidens mejerimarknad möts av ökade klimatkrav, ny teknologi, förändrade värderingar och fortsatt strukturrationaliseringar enligt forskning vid Ekonomihögskolan i Lund. I tidningen Land Lantbruk presenterar Lunds Universitet fyra scenarios för mejerimarknaden. 1. Den gröna mejeriindustrin, 2. Ny mejeriteknologi, 3. Innovation och nya värderingar och 4. Mejerirevolutionen. Thomas Kalling professor från LU tror att Sverige rör sig mot scenario 1, som bl a omfattar positiv utveckling av småskalig produktion, högre mjölkpriser men med högre betalningsvilja och att växtbaserade mjölkprodukter tar stora marknadsandelar. Scenario 4 är ungefär bussiness as usual, som han tror att intressenterna inom mjölkbranschen tror kommer ske. Det innebär fortsatt strukturrationalisering med begränsade miljöförbättrande åtgärder. Växtbaserade mjölkprodukter får något större marknadsandelar. Det är alltid intressant att ta del av intressenters utanför näringen analyser.
KD-politiker Magnus Oscarsson har sedan flera år ordnat Mjölkens dag i riksdagen. Jag har själv lyssnat av två av dessa seminarier. På ett av dessa uttalade Helene Gunnarsson ordförande i Arlas nationella råd: Jag tycker betslagstiftningen ska bort Det ska vara upp till varje bonde att avgöra vad som är bäst”. Nu planerar Magnus Oscarsson ett webbinarium även i år. Jag förväntar mig en bra omvärldsanalys med hänvisning av vad jag beskrivit.