Effekten av ökad konsumtion av växtbaserad mat måste granskas. Vad blir effekten av ökad efterfrågan och konsumtionen av växtbaserad mat i Sverige? Jo, importen ökar beroende på att den svenska odlingen av frukt, grönt och baljväxter inte räcker till. Tillverkningen av färdigmat kanske görs i Sverige, men bygger ofta på importerade råvaror. Produkter som ska ersätta animaliska produkter är högprocessade, energikrävande och har ofta en lång ingredienslista. Ekologiska produkter trängs ut i den offentliga upphandlingen och i detaljhandeln. Det som är tankeväckande är att vårt pesticid-fotavtryck ökar, eftersom användning av bekämpningsmedel oftast är högre i länder som exporterar till Sverige än i Sverige. Naturvårdsverkets PRINCE-rapport från 2018 visade att vid en jämförelse av Sverige och resten av världen står 10-24% av användningen och utsläppen av farliga kemikalier för aktiviteter inom Sveriges gränser och resterande andel d v s 80 – 90 % utanför landets gränser. När det gäller pesticider (bekämpningsmedel) kommer drygt 80 % av användning, potentiell påverkan och utsläpp från svensk konsumtion från produkter odlade i andra länder. Livsmedelsverkets kontroller av bekämpningsmedelsrester i olika produkter visar genomgående högre halter i importerade råvaror. Och sedan 2018 har importen av vegetabilier ökat.
När man talar om kriterier för hållbar utveckling exempelvis planetens gränser, faller ofta kemikaliepåverkan bort. Orsaken anses vara att det saknas internationella data på bekämpningsmedelsanvändning. I EAT Lancet- rapporten från 2019, saknas exempelvis kemikaliepåverkan., vilket kanske påverkat utfallet. PRINCE-rapporten pekar just på bristen av data, som ett område som bör prioriteras.
Nyligen publicerades en rapport från SLU kring hur väljer man rätt bönor, ärtor och linser med tanke på klimat och biologisk mångfald? Resultat: Välj svenskodlat, och helst torkade produkter. Svenska bönor och likande som säljs färdigkokta i tetrapak har skickats till Italien för förpackning och har därför nästan lika höga klimatutsläpp som om de kom från Kina, enligt rapporten. Forskarna tittade även på hur odlingen påverkar den biologiska mångfalden. Pernilla Tidåker, en av forskarna, blev förvånad när hon insåg hur mycket bekämpningsmedel som används vid odlingen av baljväxter. Det var slående hur pass mycket bekämpningsmedel som används i odlingen av en del av de konventionella baljväxterna. Kanadensiska linser är till exempel det livsmedel där EFTA (Europeiska motsvarigheten till Livsmedelsverket) oftast påvisar rester av glyfosat, och även konventionellt odlade kikärter är förknippade med hög eller till och med mycket hög bekämpningsmedelsanvändning, säger hon.
Äkta Varas studie 2020 av ett stort antal vegetariska köttalternativ visar att nio av tio innehåller tillsatser, aromämnen och andra industriella ingredienser. Majoriteten innehåller fem eller fler sådana substanser. Många har en lång ingredienslista, där metylcellulosa är en vanligt förekommande konsistensgivare
Sverige lever inte upp till 15 av 16 nationella miljömål. Det svenska miljömålssystemets mål om ”Giftfri miljö” har denna utgångspunkt: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna”. Även om importen står för den största påverkan på kemikaliepåverkan genom kosten, finns svenska utmaningar.