De flesta intressenterna inom livsmedelssystemet kartlägger konsumenternas värderingar och rangordning av mervärden för att avläsa trender och för att möta konsumenternas krav och behov. Det gäller branschföreningar, livsmedelsindustri och dagligvaruhandel. Hur ska man annars kunna utveckla sina produkter och tillgodose konsumenternas önskemål. Att Vi Konsumenter som opinionsbildare, har kartlagt konsumenternas värderingar kring djurvälfärd vid val av mat, är viktigt. Vi vet då att vi har samhällsmedborgarnas stöd för att driva att våra svenska djur ska ha ett bra djurliv. Konsumentstudier är också ett verktyg för politisk påverkan.
Då undrar man om det är smart att betrakta sina slutkunder d v s konsumenterna som okunniga idioter. Frågan känns berättigad när man läser en del inspel i samband med Vi Konsumenters och det samlade djurskyddets debattartiklar kring kors rätt till bete (tidigare blogg). Göran Berglund, Land Lantbruk ansåg i december att kritik över LRF:s ställningstagande kring betet, som kom från en engagerad allmänhet eller från djurskyddet var ointressant. De hade ju inte med betalningen till bönderna att göra. En intressant, men oroande vinkling, är också att man anser att det är bönderna som vet bäst om kon trivs och har det bra. Även forskarna kan tydligen slänga sig i väggen.
När det gäller att kor mår bättre på bete finns starkt forskningsstöd. Betets positiva effekter har dokumenterats av EFSA (European Food Safety Authority) 2009 och flera svenska forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (Ekesbo, 2015 och Alvåsen 2015). Evgenij Telezhenko, SLU, 2019, visar tydligt vid jämförelse mellan betonggolv, gummimatta och bete, att på bete var belastningen på de känsliga klövdelar minimal, samt jämnast fördelad mellan och inom klövar. En amerikansk studie från 2016 (Nature) visade att kor kämpade lika starkt för att öppna en tung dörr för att komma ut på bete som att få tillgång till färskt foder.
Svenskt Kött gör regelbundet konsumentenkäter för att mäta förtroendet för svenskt kött och ställer numera också frågor kring slakt. För att fånga upp hur opinionsläget påverkar förtroendet på kort sikt följer nu också Svenskt Kött konsumenternas förtroende veckovis. Man kunde se effekten av att TV 4 uppmärksammade den kritiserade bedövningsmetoden av grisar.
Det är klart att Arla bygger sin vision ”Vår nollvision inom djuromsorg ” på en utvärdering av vad svenska konsumenter vill ha. SVT:s Uppdrag Granskning har väl också påverkat. Jag noterar att Arla nu i TV-reklamen lyfter fram, extra långt sommarbete. Kan det möjligen bero på att vi har lyft betesfrågan i debatten. Jag tycker alltid det är tråkigt att man väljer att profilera dryckesmjölken, när det är osten som behöver laddning. LRF mjölks konsumentstudie från juni 2020 visar på högt förtroende för svenska mjölkbönder. Att det är viktigt att mjölken produceras i Sverige och att djuren tas väl om hand och får beta anser närmare 90 % är viktigt. Det stämmer alltså väl med ett stort antal konsumentstudier. Även dagligvaruhandeln tycker att kor på bete är ett viktigt mervärde.
Peter Borring f d regionordförande i LRF anser att vi som undertecknade är hycklare. Men även Djurens Rätt, som inte ska förväxlas med Djurrättalliansen, vill att lantbrukets djur ska behandlas väl. Om många konsumtionsstudier visar att djurvälfärd är viktigt när man handlar mat, kanske det inte heller är så smart att betrakta opinionsbildare som djurskyddsorganisationerna som hycklare. I och för sig tror jag att Peter Borring vet att jag är en stark förespråkare av svenskt kött och svenska mejeriprodukter. Men jag har tidigare skrivit om värdet av dialog. Under en period hade djurskyddet möte med LRF och även med Köttföretagen. Dessa möten verkar vara ett avslutat kapitel.