Gunnelas Blogg – Säker mat och djurskydd

Facebook

Twitter

Linkedin

Hur livsmedlen produceras kan vara viktigare än vad vi väljer att äta. Sedan några år har hållbarhetsfrågorna fått starkt ökat uppmärksamhet med klimat i medialt fokus. Men det finns ett stort behov av att bredda debatten till flera hållbarhetskriterier. Målkonflikter måste hanteras.

– Vi måste minska våra ekologiska fotavtryck, som en effekt av vad vi väljer att äta

– Hållbarhetsåtgärder måste beakta flera kriterier inom planetens gränser; biologisk mångfald, klimatförändring, kemiska föroreningar, mark – och vattenanvändning, övergödning, antibiotikaanvändning, hälsoaspekter, djurvälfärd m m.

– Vi måste acceptera att jordbruket och livsmedelssystemet är komplexa system. Förenkling medför att vi riskerar att tappa viktiga hållbarhetskriterier. Klimatåtgärder kan vara i konflikt med kemikalieanvändning, biologisk mångfald eller djurvälfärd.

– Livscykelanalyser LCA fångar inte systembrister, biologisk mångfald, djurvälfärd m m

– Generationsmålet kräver att vi inte ska orsaka ökade miljö – och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Importerade livsmedel kan öka vår klimatpåverkan, öka kemiska föroreningar och antibiotikaanvändningen till djur.

– Det finns inte anledning att ställa djur och vegetabilier mot varandra. De kompletterar varandra. Djur och växter ingår i ett kretslopp, där djurhållning bidrar med stallgödsel och utnyttjande av biprodukter. Mindre men bättre kött ska gynna hållbarheten.

– Gräsätande djur, nötkreatur och får, konkurrerar i liten omfattning, med grödor för humankonsumtion, bidrar till bevarande av biologisk mångfald och genom vallodling minskat behov av bekämpningsmedel, ökad kolinlagring och jordhälsa.

– Råvarornas hållbarhetspåverkan måste vägas mot näringsinnehåll

Kommentarer
Vår årliga konsumtion förbrukar fyra jordklot enligt WWF. Produktion och konsumtion av livsmedel står för ca 25 % av utsläppen av växthusgaser. Ökad global livsmedelsproduktion har bidragit till att minska hunger och undernäring i världen, men har också allvarligt påverkat flera hållbarhetskriterier. Global konkurrens och prispress driver mot ökad intensitet. Avverkning av regnskogar, monokulturer, utarmning av den biologiska mångfalden, omfattande användning av bekämpningsmedel och handelsgödsel och intensiv djurhållning med insatser av antibiotika och hormoner har blivit effekterna.

Vår konsumtion av mat ger ekologiska fotavtryck. Det kan gälla exempelvis koldioxidavtryck, pesticidavtryck eller antibiotikaavtryck. Johan Rockström etablerade 2009 Planetens gränser för att åskådliggöra vilka kriterier som sätter gränserna för en hållbar utveckling. En av världens stora utmaningar är att begränsa utsläppet av växthusgaser för att hålla temperaturhöjningen inom ramen för 1,5 grad enligt Parisavtalet 2015. Det finns olika växthusgaser med olika egenskaper. Metan som bl a utsöndras av idisslare har tio års nedbrytningstid jämfört med koldioxid som varar i hundratals år. Det innebär också att med oförändrat antal nötkreatur påverkas inte klimatet negativt. En minskning av antalet betande djur kan motverka strävanden att öka den biologiska mångfalden.

Ensidig fokusering på minskade växthusgasutsläpp driver mot ökad resurseffektivitet. Kycklingar som är effektiva foderomvandlare är klimatsmartaren än nötkreatur. Men kycklinguppfödning är den produktion som är mest beroende av importerat sojamjöl i fodret. Intensiv uppfödning av tjurar inomhus är mer klimatsmart än naturbeteskött. men gödtjurar på stall är en tråkig inhysningsform, som knappast medger ett naturligt beteende eller bidrar till biologisk mångfald. Det visar risken med att bara fokusera på en hållbarhetsdimension i det här fallet klimatpåverkan. Intensiv växtodling och djurhållning kan driva mot ökad användning av bekämpningsmedel, handelsgödsel och antibiotika. Animalier bidrar till mer utsläpp av växthusgaser än vegetabilier. Men växtbaserad mat kan bidra till ökad kemikalieanvändning, påverka biologisk mångfald och mark – och vattenanvändning.

Ovanstående visar att jordbruk och livsmedelssystem är komplexa system. Det finns målkonflikter som måste hanteras. En begränsning av hållbarhetsdiskussionen till klimatpåverkan innebär att det uppstår andra viktiga hållbarhetsbrister. Livscykelanalyser (LCA) passar också dåligt när det gäller att analysera livsmedelsråvaror. LCA kräver mätbara data och bygger ibland på schabloner när det gäller växthusgaser. LCA missar exempelvis effekter på djurvälfärd och biologisk mångfald. Sannolikt beroende på att dessa är svåra kvantifiera. Dessutom är livsmedel faktorer i komplexa globala system, som inte fångas upp.

För att skapa insikt om att livsmedelsproduktion är ett komplext system och ge vägledning till upphandlare och konsumenter utvecklade SLU Köttguiden. Den övertogs av WWF Världsnaturfonden och lanserades 2015 (reviderad 2019). Guiden rangordnar olika typer av råvaror med utgångspunkt från klimatpåverkan, bekämpningsmedel, biologisk mångfald, djurvälfärd och antibiotika. WWF har därefter utvecklat Vegoguiden, presenterad 2020. Där ingår klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel och vattenanvändning. Coop har i sina hållbarhetsdiagram (2020) fångat upp 10 viktiga kriterier från planetens gränser och FN:s hållbarhetsmål. De tio parametrarna omfattar inte bara biologisk mångfald och klimat utan viktiga frågor som bördighet, vattenåtgång, bekämpningsmedel, övergödning och djurhälsa/djurvälfärd. Lokalbefolkningar och arbetsförhållanden är socialt angelägna dimensioner. Slutligen har Coop inkluderat den viktiga dimensionen kring efterlevnad av lagstiftningen och spårbarhet. De tio kriterierna täcker in de tre dimensionerna – miljömässig hållbarhet som berör ekosystemens funktion och hälsa och social och ekonomisk hållbarhet.

Sverige har 16 nationella miljökvalitetsmål antagna av riksdagen. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Där sägs också att konsumtionsmönstren av varor och tjänster ska orsaka så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Sverige importerar mat. Att inkludera och mäta den totala matkonsumtionens inverkan är m a o viktig. Naturvårdsverkets PRINCE-rapport från 2018 visade att vid en jämförelse av Sverige och resten av världen sker 10-24% av användningen och utsläppen av farliga kemikalier inom Sveriges gränser, och resterande andel utanför. När det gäller pesticider (bekämpningsmedel) kommer drygt 80 % av användning, potentiell påverkan och utsläpp från svensk konsumtion utomlands ifrån. Och sedan 2018 har importen av vegetabilier ökat. Samma resonemang gäller antibiotika till djur, där import av animalier bidrar till ökat antibiotikaavtryck, eftersom Sverige har en låg antibiotikaanvändning. Import av griskött från Danmark innebär lägre antibiotikaavtryck än import från Tyskland eller Polen.

Vi Konsumenter tillsammans med Sveriges konsumenter har deltagit i Klimatmålsinitiativet från 2006, som fokuserat vår konsumtions effekt på växthusgasutsläpp. Ett flertal aktiviteter från nätverke som består av ett tjugotal organisationer, har framför allt riktat sig mot politiken och medfört att de konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp nu ska kartläggas på regeringens uppdrag.

Djurhållningen har i debatten pekats ut som kraftigt bidragande till klimat – och miljöproblem. Det röda köttet, nöt, lamm och gris, har speciellt angetts både på grund av metanproblematiken men också av hälsoskäl. Det finns starka krafter som driver mot att växtbaserad mat är lösningen mot ökad hållbarhet. EAT Lancet-rapporten 2019 fokuserade frågan och har bidragit till att kräva kraftig minskning av köttkonsumtionen. Den ökade svenska köttkonsumtionen pekas ut som ett problem. Men det bör observeras att rapporten inte inkluderade kemiska föroreningar, eftersom det anses saknas internationella data över användningen av bekämpningsmedel.

Det finns många missförstånd kring den svenska köttkonsumtionen. Det har angetts uppgifter om en kraftigt ökad köttkonsumtion. De siffror som har refererats har representerat slaktad vikt och inte det kött som konsumeras. Dessutom har alla köttslag buntas ihop. Det är matfågelproduktionen i Sverige och konsumtionen, som har ökat kraftigt sedan 1990. Den svenska totala köttkonsumtionen har minskat sedan 2016. Totalkonsumtionen sjönk 2020 med 4,5 % till 78,6 kg/capita. Det är den lägsta nivån på 20 år och 9,7 kg/capita lägre än den högsta noteringen 2016. Konsumtionen av rött kött låg 2020, 5 % över Livsmedelsverkets rekommendation från 2015.

Det är angeläget att diskutera och se sambandet mellan växtodling och djurhållning. Vad väljer man bort som vegan? Om man väljer bort djurhållning av etiska skäl måste detta respekteras. Balans mellan växtodling och djurhållning ingår i ett kretslopp, där djuren bidrar till att leverera ekosystemtjänster som biologisk mångfald, ökad mullhalt och jordhälsa genom sin gödsel. Alla vegetabilier ger biprodukter som måste omsättas av djur för att uppnå lönsamhet i systemet. Spannmål som inte klarar livsmedelskvalitet används som foder. Sojaolja var och är viktig vegetabilisk olja där sojamjölet sedan blev en viktig proteinfoderråvara. Samma sak gäller rapsolja och rapsfrökaka. Spannmål, ger kli som foder. Öl och sprit ger drav och drank och sockerbetor ger melass och Betfor. Avrenspellets d v s det som rensas bort vid spannmålshanteringen är en bra foderingrediens i idisslarfoder.

Gräsätande djur som nötkreatur och får konkurrerar i mycket mindre omfattning med humankonsumtionen än dagens kyckling – och grisproduktion. Förutom att gräsätande djur är väsentliga när det gäller att bevara den biologiska mångfalden, så bidrar odlingen av vall positivt i växtföljden, ökar kolinlagringen och minskar behovet av bekämpningsmedel. Användningen av bekämpningsmedel är exempelvis mycket låg i Norrland. Nordiskt jordbruk passar väl för vallodling och därigenom till mjölk- och köttproduktion där fodret bygger på stor andel gräs och örter. Grisuppfödning kan försvara sin plats genom att i ökad omfattning utnyttja biprodukter från livsmedelsindustrin.
Påståendet om att över 70 % av världens åkerareal används till foder är vilseledande. En övervägande andel av den arealen kan inte användas till växtodling för human konsumtion. Dessutom måste respekteras att i många delar världen kan betande djur och kycklingar vara en förutsättning för överlevnad och vara en viktig proteinkälla.

Diskussion kring klimatpåverkan förs ofta utan hänsyn till olika livsmedlens näringsinnehåll. Helmjölk har 53,8 i näringsinnehåll jämfört med havredryck som har 1, 5 (Rundgren). Koldioxidavtrycket g per 100 g är 99 respektive 21. Det kan nämnas att rödvin har 1,2 i näringsinnehåll men 204 i g CO2. Att jämföra mjölk med havredryck utan att beakta vilken näring som tillförs är därför orättvist. Växtbaserad mat är inte per definition är hälsosam. Flera produkter som vegetabilisk ost innehåller ingen kalcium men mycket salt och mättat fett. Många vegetabilier innehåller dessutom det som vi i fodersammanhang kallade antinutrionella substanser som försvårar upptaget av viktiga näringsämnen, som spårelement järn, zink m m. Ensidig kost riskerar vår hälsa, vilket kan inträffa om vi, med dålig kunskap, byter allt animaliskt mot växtbaserat protein. Växande barn och kvinnor är riskgrupper.

–