Sedan, när en stor del av befolkningen är vaccinerad och restriktionerna släppts, hur kommer vi att bete oss? Finns det ett uppdämt behov av att konsumera och resa. Har vi insett att det bästa sättet att sprida smittor är att smittbärare far kors och tvärs över jorden. Kommer ett vaccinationspass lösa detta problem? När kommer nästa pandemi? Har den storskaliga industriella djurhållningen en roll i spridningen? Så många frågor, så stor osäkerhet! Och detta mitt i en tid när ljuset återkommer och naturen exploderar av svällande knoppar och vårblommor.
Hela världsekonomin bygger på konsumtion som ger ekonomisk tillväxt. En växande BNP är det övergripande målet. Kommer vi att glömma att vi har en hotande klimatkris? Är det verkligen så enkelt att ökad elektrifiering, kärnkraft och ny teknik löser våra klimatutmaningar. Många politiker verkar tro på den ”enkla” lösningen. Kommer vi förtränga att vi har en utarmad biologisk mångfald, att åkerjorden som är en förutsättning för vår matförsörjning också håller att bli utarmad eller att vi har en smygande pandemi som heter antibiotikaresistens. Kommer vi klara att överlämna till nästa generation en planet med fungerande ekosystem? Det finns auktoriteter som varnar för att grön tillväxt inte är realistiskt.
DN har en utmärkt artikelserie Planeten och tillväxten. Man har intervjuat Kate Raworth, skapare av den sk doughnut-modellen, som används av Världsnaturfonden ”Det säkra och rättvisa utrymmet för mänskligheten” inkluderande och hållbar utveckling. Hon kompletterar Rockströms planetens gränser med sociala och ekonomiska dimensioner. ”Vi måste sluta att förvänta oss att ständigt få mer” säger hon. Julia Steinberger, professor vid universitetet I Lausanne, forskar kring hur lite människor behöver för att leva ett gott liv. ”Vi kommer troligtvis behöva krympa våra ekonomier, för att ha en planet att leva på” säger hon. ”Allt vi behöver göra är ju att konsumera mindre”. Julia Steinberger anser att ekonomisk tillväxt är roten till klimatproblemet. Jag noterar att de manliga intervjuade tror på ekonomiska styrmedel eller anser att den positiva utvecklingen är på gång i USA.
Jag minns Stefan Edmans utredning 2005, Bilen, Biffen och Bostaden- Hållbara laster – smartare konsumtion SOU 2005:51. Det fanns stora förhoppningar om att vi skulle kunna konsumera mer hållbart. Konsumerar vi utbildning, naturupplevelser, hushållsnära tjänster, människoomsorg eller kultur blir utsläppen av växthusgaser små. Stefan Edmans senaste bok ”Bråttom men inte kört” försöker inge oss hopp om att vi kan lösa klimatkrisen. Men jag är bekymrad över svenskarnas resande. Det var fullbokat för resor till Spanien i påsk. Jag är bekymrad över att man kan läsa om att efterfrågan på lyxbilar är jättehög. Och smittspridningen av Covid 19 bara ökar. Lever vi med skygglappar?
En kommentar
Tack för ett tänkvärt inlägg!