Dags för kosläpp!

Den 24 april ordnar Arla ett digitalt kosläpp. Arla kallar detta årets mest hoppfulla händelse. ”Vårens kosläpp blir en riktig nära-ko-upplevelse. Följ med LIVE när kossorna hoppar ut på årets grönbete och sprider glädje”. Observera orden grönbete och glädje, för vem? Känns som dubbelmoral eftersom Arla inte stödjer den svenska djurskyddslagstiftningen, som vill att alla svenska mjölkkor ska ha rätt till bete sommartid. Vi Konsumenter vill att alla svenska kor ska kunna få glädjen i att få komma ut på bete efter ha vistats inomhus under många månader under året. Sverige har ju ett klimat som innebär att vi håller våra djur inomhus under delar av året. Vi nöjer oss inte med att ekologiska kor kommer ut på bete eller korna på de gårdar som ingår i Arlas koncept Arla –ko-mjölken. Att Arla väljer konsumtionsmjölk, gör att man kan begränsa antalet kor på bete. Konsumtionen av den färska mjölken viker. Hade man valt att ha en Arla-ko – ost hade man fått större effekt och ingen hade blivit gladare än jag, för att kunna garanteras ost gjord på mjölk från betande kor.

Det finns inget som tyder på en ändring av djurskyddsförordningen inför årets betessäsong. Vissa mjölkbönder kanske hade hoppats på det. Jordbruksverket har deklarerat att det knappast finns utrymme för fler förenklingar i betesförskrifterna. I Jordbruksverkets rapport ”Krav på att hålla djur lösgående – konsekvenser, övergångsbestämmelser och andra incitament än lagstiftning (rapport 2019:17) framför Jordbruksverket att man vid samråd med berörda aktörer att det har lyfts att en möjlig lösning skulle vara att djurhållare med lösgående system skulle undantas kraven i beteslagstiftningen. Jordbruksverket deklarerar att detta är mindre lämpligt eftersom hållning i lösgående system inte kan ses som ett alternativ för att uppnå de djurvälfärdsfördelar som beteslagstiftningen medför. Beteskravet är en alltför viktig djurvälfärds-och djurhälsofråga för att det ska kunna tas bort och ersättas med lösgående djurhållning. Beteskravet medför också andra fördelar för t.ex. öppna betesmarker som inte kan uppnås om djur i lösgående system undantas från beteskraven”. Vad vi kan se har Näringsdepartementet inte gett Jordbruksverket utrymme för dispenser från förordningens § 3.

Slutligen en stor eloge till Axfood och Åsa Domeij. Axfood har sedan 2016, med anledning av den svenska livsmedelsstrategin, årligen gett ut en rapport Mat 2030 med konkreta förslag till åtgärder för att stärka hållbarheten i den svenska matproduktionen. Redan 2016 försvarade Axfood i rapporten det viktiga svenska mervärdet, betesrätten för kor. I rapporten Mat 2030 från 2020 tar Axfood åter upp vikten att behålla den lagstiftade rätten för kor att beta sommartid. Man har dessutom utökat sina krav till att kräva betesrätt för tjurar. Man kräver också märkning att köttet kommer från betande djur. Det är något som Djurskyddet Sverige och Vi Konsumenter krävde vid en presskonferens i mars 2010. Det är glädjande att frågan nu efter tio år kommer upp på dagordningen inom dagligvaruhandeln.

Citat Krönika Åsa Domeij: Beteskravet är unikt för Sverige och innebär sannolikt att annan svensk jordbruksproduktion också uppfattas som positiv. Ett av de allra viktigaste och tydligaste mervärdena är betesrätten för mjölkkor. Det håller nog de flesta mjölkbönder med om. Men de som inte har tillgång till bra bete på nära håll har i vissa fall byggt stora anläggningar som gör det svårt att följa lagstiftningen om betesrätt. Därför har de drivit på för att avskaffa betesrätten och fått med sig LRF i att utreda frågan. Förhoppningsvis tar utredningen hänsyn till vikten av god djurvälfärd och den svenska livsmedelsproduktionens goda rykte. Svenska mervärden för livsmedel såsom betesrätt och låg antibiotikaanvändning bör utvecklas, inte avvecklas. Där har inte bara bönder och politiker ett stort ansvar. Handeln behöver också stödja en sådan inriktning genom till exempel satsningar på mer svensk råvara i egna varumärken. Med gemensamma krafter stärks svensk livsmedelsproduktion.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.