Djurschysst – lättare att välja rätt

”Djurschysst” är Djurskyddets Sverige nya hjälpmedel för att lättare kunna göra medvetna val kring den viktiga frågan hur djuren som blir vår mat har det under sin livstid. www.djurschysst.se. Men den är också ett fantastiskt uppslagsverk kring våra livsmedelsproducerande djur – naturligt beteende och behov, hur aveln har bedrivits, hur de har det i vår moderna djurhållning, hur de utfodras och transporteras och slaktas. Här kan man finna skillnader i lagstiftning och regelverk. Den kan utgöra grunden för ökad kunskap hos allmänheten. Min förhoppning är att guiden också utgör en bra grund för hur dagligvaruhandeln kan skärpa sina kriterier vid upphandling. Och för politiker kring hur de kan utveckla och stödja djurskyddslagstiftningen. Det ligger flera års arbete bakom underlaget och jag är glad över att få ha varit med i arbetet med bl a kriterier och marknadsföring. Men vi har inte varit ensamma utan också utnyttjat experter inom vetenskapen djurvälfärd. En eloge till Emma Brunberg och Katarina Hörlin på Djurskyddet Sverige, som dragit det tyngsta lasset.

Guiden lanserades på Djurskyddets Sveriges djurskyddskonferens den 28 april, den femte i ordningen. Majoriteten av åhörarna drygt 100 stycken, deklarerade att man äter kött och jag hoppas de är hjälpta av den nya guiden. Frida Lundmark Hedman, SLU föredrog, som vanligt tydligt och med kritisk analys skillnader mellan lagstiftning och frivilliga regelverk som KRAV, EU-ekologiskt och Svenskt Sigill. Lagstiftningen ska avspegla samhällets värderingar kring vilken miniminivå som kan accepteras. Certifieringar är frivilliga, kan ändras lättare och har tätare kontroller. Men alla kontroller måste vara transparenta, rättssäkra och kunna överprövas. Hon visade skillnader på utfall mellan offentlig kontroll och kontroll enligt Arla-gården. Den offentliga kontrollen utgår från individnivå medan Arla gör bedömning på gruppnivå. Arla har skärpt sitt kontrollprogram på senare år. Den bygger dock på stor del egenkontroll.

Professor Karin Ekström, Borås högskola (min rekommendation) redogjorde engagerat kring frågan hållbar konsumtion. I dag har vi en oacceptabel överkonsumtion. Det räcker inte att med att återanvända, det måste till mer och marknaden kan inte lösa problemen med ohållbar konsumtion. Konsumenters beteende handlar om motivation och förmåga, kunskap och vanor och transparens. Många har ett behov av att avvika med högre status än grannarna/ omvärlden. Alla har ett ansvar för utvecklingen – allt från politiker, handel till konsumenter.

Filip Ekander, från svensk dagligvaruhandel redogjorde för gemensamma ställningstaganden inom dagligvaruhandeln som ställer krav på leverantörerna som bekämpningsmedel, palmolja och antibiotika. Glädjande nog deklarerade han att dagligvaruhandeln värnar det svenska kravet att mjölkkor har rätt till bete. Skönt att höra detta . Dagligvaruhandeln är för en djurskyddsmärkning på EU, med motiveringen att det skulle underlätta vid upphandling.

Det var roligt att representera såväl Vi Konsumenter som Djurskyddet Sverige. Jag hänvisade till vår gemensamma presskonferens i mars 2010, som byggde på en konsumentstudie som visade på engagemanget för djurens välfärd, men också att det upplevdes som svårt att välja i butik. EU-studie 2015, KRAVs rangordning 2017, Svenskt kötts studie 2020 liksom den senaste YouGov –undersökningen från februari 2021 visar alla att djurvälfärd är viktigt och att djuren får komma ut. Jag avslutade med livsmedelsstrategins målsättning från 2017: ”Animalieproduktionen bör även i fortsättningen präglas av hög omsorg om djuren. Djurskyddsnivån ska inte sänkas”. Det kom bra frågor: Hur kan man komma åt vilseledande marknadsföring? Man kan vända sig till Konsumentombudsmannen, KO, vilket Djurskyddet Sverige och Sveriges Konsumenter gjort kring BreGott-reklamen. Man kan också anmäla till Äkta Varas matbluff. Hur kan mjölkbönderna få mer betalt? Att förmå den gemensamma jordbrukspolitiken CAP att ge stöd till bete alternativt förmå det internationella mejeriföretaget Arla att ge mer betalt till svenska mjölkbönder för betande svenska kor. Det kändes konstigt att tala i en stor nästan tom lokal, även om man visste att det var ett hundratal som lyssnade – hoppas jag.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.