Genteknik på dagordningen igen

Det är viktigare att utvärdera och riskbedöma en ändring av genuppsättningen hos växter och djur än att ifrågasätta tekniken som använts för att framkalla genförändringen. Det har varit budskapet från många intressenter sedan några år tillbaka. Bland intressenterna finns såväl konsument – som miljöorganisationer. Efter många år av inflammerad och polariserad debatt kring GMO, är läget annorlunda med introduceringen av ny typ av genteknik. CRISPcas9 den s k gensaxen, som tilldelats Nobel-priset, innebär möjlighet till ökad precision. Tekniken innebär inte att man flyttar gener mellan arter, vilket var del av kritiken mot annan typ genteknik.

EU-kommissionen har publicerat en med spänning och viss bävan emotsedd rapport ”Study on the status of new genomic techniques under Union law and in light of the Court of Justice ruling in Case C-528/16”. Nya genomiska tekniker, som den Nobelprisbelönade gensaxen, kan vara viktiga verktyg för utvecklingen av ett långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk. Men 2018 fällde EU-domstolen ett avgörande som skapade stor förvirring och lade hinder i vägen för användningen av dessa tekniker i EU. I den nu aktuella rapporten konstaterar kommissionen att EU:s lagstiftning på detta område är föråldrad, ett nytt regelverk behövs för de nya teknikerna.

EU definierade genteknik redan 1990. Dagens regelverk inom EU är från 2001. Användningen av genteknik inom växtförädling och avel har diskuterats och ifrågasatts sedan 80-talet. Diskussionen utgick inte sällan från att ifrågasätta människan rätt att ändra den genetiska koden d v s en etisk dimension. Den tidigare GMO-tekniken innebar möjlighet att flytta gener mellan arter. Dessutom användes ofta en antibiotikaresistensgen som markör. Konsumentreaktioner och agerande från NGO:s var bakgrunden till EU:s strikta lagstiftning. Tillämpningen som fram för allt har skapat debatt är herbicidresistens (motståndskraft mot vissa bekämpningsmedel) som utvecklades av stora multinationella kemi – och utsädesföretag som Monsanto och Syngenta. Herbicidresistens är ingen framkomlig väg eftersom herbicidresistensen sprider sig till ett stort antal ogräs. Därmed minskar inte användningen av bekämpningsmedel.

Debatten kring GMO och patent, makten över maten, försiktighetsprincipen och bristande konsumentnytta bidrog till den negativa attityden från konsumentorganisationerna, miljöorganisationer, livsmedelsindustrin och inledningsvis också LRF. Svenska mejerier, slakterier, kläckerier, inklusive Svenskt Sigill har valt att i dagsläget säga nej på grund av konsumenternas attityder och bristen på hållbar användning av genteknik. Förbudet gäller huvudsakligen herbicidresistent soja d v s tillämpning av gentekniken.

Konsumentföreningen Stockholm har mätt konsumenternas attityder till GMO sedan 1998. År 2012 var det 46 procent som anser att genmodifiering är mycket eller ganska negativt, att jämföra med 74 procent år 1998. Konsumentattityderna har utvecklats mot att snarare ifrågasätta tillämpningen än vilken teknik som används. 2017 utfördes en bred konsumentstudie. Det finns en oro, även om den minskar med åren, för vad genteknik kan innebära för människa och miljö och det är främst risker som vi inte vet något om idag som oroar mest. Tre av fyra svenskar anser det angeläget att använda genteknik för att minska mängderna farliga kemikalier i jordbruket och för att ta fram motståndskraftiga och tåliga grödor, om det sker utan risk för människa och miljö.

Jag har ägnat en intressant vecka åt att granska gammal och ny kunskap kring genteknik. Jag ska representera konsumenterna vid ett seminarium ordnat av KSLA den 11 maj https://www.ksla.se/aktivitet/gront-ljus-for-gensaxen-i-eu/ . Det har varit intressant att läsa tidiga ställningstaganden från olika intressenter. Sedan mars 2006 har jag skrivit 18 bloggar kring GMO. Den senaste skrevs i januari 2015. Sök på GMO om ni är intresserade. Sedan dess har debatten inte varit så intensiv. Mina bloggar har framför allt vänt sig mot de oreserverade tillskyndarna av gentekniken. Tillskyndarna har nonchalerat och ifrågasatt allmänhetens oro. Man har heller inte redovisat att tillämpningen haft negativa effekter.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.