Ju äldre man blir desto mer fantastiskt blir vårens återkomst. Och maj är en månad där naturen verkligen exploderar. Lite regn och sedan värme och gullvivorna skjuter fart. Liljekonvaljerna skjuter sina strutar. Björken går från en skir grön slöja till tätare grönska och fruktträden, körsbär och plommon, bjuder på vita och rosa blomsterbollar. Slånen överväldigar med böljande vita kullar. Och ljuset som återkommer. Nu kommer en tid när man kan gå på kvällspromenad med hunden utan ficklampa.
Jag älskar de nordiska årstidsväxlingarna. Det är väl ett nordiskt kynne, att man ska genomlida novembers regn och mörker och becksvarta december med brasa och juleljus. Jag älskar också när snön kommer och lyser upp. Vi fick en ordentlig vinter i början av februari, vilket gjorde gott. Klassiskt kom ett bakslag med snö i mitten mars med rejäl storm, men det hör ju till.
Jag har sagt det förut. Det senaste året har varit tungt. Flera mig nära har gått bort. Jag har inte kunnat träffa vänner. Men personligen har tillvaron för egen del haft en mängd fördelar. Jag har kunnat följa hela året på Ingarö. Kalendern är fullbokad. Jag har sluppit resande och hundvakteriproblem. Jag har aldrig varit så uppdaterad och kunnat delta i en mängd seminarier och möten, som aldrig varit möjliga under normala förhållanden.
Men tiden går för fort. Det har väl med åldern att göra. Jag vill citera en dikt som jag hittade i DN för två år sedan.
Dagarna går fort, de rinner
liksom obemärkt förbi
När du vill och kan och hinner
Ta dig loss och gör dig fri
för kort är livet för att tveka
slå sig ner, se tiden an
Kom ihåg att skratta, leka
varje stund du faktiskt kan
2 kommentarer
Tack för att du finns och för alla klokheter du delar till oss medvandrare i livet.
Anders Lj
Vilken fantastiskt fin kommentar. Tack! Den värmde så. You made my day