Blir 2021 ett nytt torkår?

Jag har semester. Jag ligger i solstolen och tittar upp på molnen, den blå himlen och solen. Tänk att det lilla vita klotet d v s solen kan ge så mycket ljus och värme. När det är trettio grader är det väl ursäktat att man inte orkar göra så mycket nytta. Så var det förra veckan. Nu blev det svalt i natt, med bara 17 grader i morse. Men regnet lyser med sin frånvaro. Att visst väder fastnar, har vi levt med ett antal år. Nu är det ett högtryck. Det hände såväl 2018 som 2019. Än så länge är min stora björk grön, men andra björkar gulnar, rönnen och schersminen slokar och min ”gräsmatta” är helt torr.

I början av klimatdebatten talades gärna om att Sverige skulle gynnas av ett varmare klimat. Vi skulle kunna förlänga växtsäsongen, odla andra grödor och flytta odlingsgränsen norrut. Efter det fruktansvärda torkåret 2018, inser de flesta att det knappast finns några positiva effekter av klimatförändringarna. Extremväder drabbar alla. Även Sverige har haft skyfall. Dock ingenting som motsvarar katastrofen i Tyskland, Belgien och Nederländerna – obegripligt katastrofalt. Verkligheten kommer allt närmare.

Jag lyssnar på Henrik Ekman som sommarpratare. Han fäller många kloka kommentarer. ”Sveriges problem är igenväxning. Det behövs betande djur för att bevara våra hagar. Om man som vissa vill, avvecklar den EU gemensamma jordbrukspolitiken, står vi inför en ny allvarlig utmaning, när vi inte kan betala bönderna för att beta våra naturbetesmarker”. Apropå Oatly – ”Varken humlor eller fjärilar kan leva i en havreåker ” d v s gynnar inte den biologiska mångfalden eller viktiga pollinerare.” Ett argument som jag verkligen har saknat i debatten och har försökt slänga in i Facebook-debatten. Jag har haft svårt för Oatlys nedsabling av animaliska livsmedel. Det är fascinerande men skrämmande hur Oatly lyckats övertyga tunga finansiärer om att havredryck ska lösa världens hållbarhetsproblem.

”Mer honungsbin löser inte problemet. Det behövs mer blommor för att gynna fler pollinerare” säger Henrik Ekman. Och jag har, som Ekman, alltid retat mig på att metrologerna talar om ”solchanser” och fint väder till helgen, när värmeböljan härjar, naturen gulnar och människor dör av värmeslag.

Jordbruksverket och SVA förordar upplagring av veterinärläkemedel för att minska sårbarheten i svensk djurhållning. Tänkvärt! Animaliskt protein är ett levande skafferi i händelse av avspärrning och problem med införsel av protein. Vi kan inte odla proteinrika baljväxter i stora delar av landet och är beroende av import. Att vi upprätthåller en djurhållning är m a o nödvändigt för att minska vår sårbarhet när det gäller proteinförsörjning.

En kommentar

  1. Sven-Ove Olsson
    Publicerad 22 juli, 2021 at 5:54 | Permalink

    Tack för ännu ett genomarbetat och tänkvärt inlägg!

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.