Det undrar vi som jobbar med djurskyddsfrågor i Sverige och många internationella djurskyddsorganisationer. Ett stort antal djurskyddsorganisationer världen över har därför, för ett år sedan, bildat World Federation for Animals (FWA). Bland medlemmar märks kända organisationer som Eurogroup for Animals, World Animal Protection, brittiska RSPCA , tyska Vier Pfoten , danska Dyrenes Beskyttelse och Djurens Rätt. Frågan har starkt drivits av ordförande i Eurogroup danska Britta Riis. Man har konstaterat att det är svårt att placera djurskydd på den internationella agendan. En gemensam organisation ska ge samlad styrka. I dag drivs frågorna internationellt av vissa medlemmar utan samordning. FWA ska utöka informationen mellan medlemmarna och lägga gemensamma strategier. FWA vill jobba mot FN och inrätta ett djurvälfärdsmål bland FN:s 17 SDGs, Sustainable Development Goals. Det kan nämnas att forskare vid SLU initierat en kartläggning av de 17 målen och konstaterat att djurskydd och djurhälsa har bäring på flera av de sjutton målen. Man vill samlat jobba med lantbrukets djur, vilda djur och försöksdjur. Frågorna saknas ofta i viktiga FN-organ som WHO, FAO, OIE, valkommissionen men också ex i WTO. Miljörörelsen har varit bättre på samordning och gemensamt agerande. FWA är registrerat i USA och har kontor i Bryssel och i USA, Storbritannien, och Nairobi.
Och hur ser det ut i Sverige? Vi har fem djurskydd/djurrättsorganisationer – Djurskyddet Sverige, Svenska Djurskyddsföreningen, Djurens Rätt, World Animal Protection, Sverige och Compassion in World Farming, Sverige. Värderingsmässigt skiljer sig Djurens Rätt genom att tydligt ta avstånd från all typ av användning av djur till livsmedel och sport. Därför vill exempelvis inte LRF samråda med Djurens Rätt, trots att Djurens Rätt är den största organisationen. De fem, förstärkta med föreningen Vi Konsumenter (ofta initiativtagare) samverkar i angelägna djurskyddsfrågor. Vi har gemensamt ordnat seminarier och skrivit flera debattartiklar. Vi har samlat försökt påverka livsmedelsstrategin. Vi har uppvaktat Miljö – och jordbruksutskottet i maj 2018 med krav på tillämpning av djurskyddslagen. Tillsammans uppvaktade vi Jordbruksverket 2017 och landsbygdsministern med närmare 100 000 namnunderskrifter för att slippa införa tidig avvänjning av smågrisar. Tyvärr lyckades vi inte i denna fråga. Jordbruksverket har inte besvarat en skrivelse i frågan från juni 2020. Sedan oktober 2020 driver vi frågan kring att behålla svenska kors rätt till bete. Vi har genomfört konsumentstudier och skrivit debattartiklar. Närmast ligger ett webinarium ordnat av Djurskyddet Sverige 22 september. För övrigt samma dag som Land Lantbruk publicerar sin podd med mig och arg mjölkbonde Hans Cederlöf.
Vi vet genom många konsumentstudier att det finns ett stort engagemang bland svenska medborgare för djurens välfärd och hälsa. Men nu har vi ingen jordbruksminister som äger frågan. Margareta Winberg ägde frågan och fanns i Bryssel och demonstrerade med Brigitte Bardot för bättre djurtransporter. Eskil Erlandsson ville att djuren skulle ha det bra. Sven-Erik Bucht brydde sig. Nu är det ett vacum. Vi har heller inte något politiskt parti som förstått att det finns röster att vinna på att svara upp mot medborgarnas engagemang i djurskyddsfrågor. För det är faktiskt inte så att allt är bra, bara för att vi har en ny djurskyddslag. En av de viktigaste paragraferna tillämpas inte. Den om kravet på naturligt beteende. Djurskydd är inte bara god djurhälsa utan också djurens rätt till välfärd. Detta speciellt riktat till Jordbruksverket.