På Djurskyddet Sveriges seminarium kring mjölkkor och bete den 23 september tilldelades Åsa Domeij Djurskyddet Sveriges hedersomnämnande. Motiveringen lyder: Det idag hotade svenska beteskravet för mjölkkor är unikt och viktigt både för korna och konsumenterna. Åsa Domeij är, i sin roll som hållbarhetschef på Axfood, en viktig aktör inom djurskyddet för de livsmedelsproducerande djuren. Hon har argumenterat för att den svenska djurskyddslagstiftningen inte ska utarmas, detta på ett sakligt och modigt sätt. Åsa har vid flera tillfällen försvarat betesrätten och uttalat att denna bör utvecklas, inte avvecklas.
Samma dag presenterade Axfood sin livsmedelsstrategi, Mat 2030, vilket är den sjätte versionen. Den första presenterades 2016 d v s innan regeringen kommit till skott med sin strategi, som antogs av riksdagen 2017. Axfood har bjudit några intressanta gästkrönikörer, som Johan Kuylenstierna, Ann-Helen Meyer von Bremen och Anita Falkenek. I år presenterades 100 förslag till olika åtgärder inom livsmedelssystemet. Det finns många bra förslag som vänder sig till politiker och myndigheter och till näringslivet. Jag har handplockat några godbitar.
6. Att införa obligatorisk ursprungsmärkning av kött på restaurang föreslås nu av regeringen. Man anmäler detta till EU-kommissionen och medlemsstaterna. Livsmedelverket, SLV genomförde en konsumentstudie i mars 2021. Anmärkningsvärt hänvisar inte studien till djurvälfärd, som är den stora skillnaden mellan svenskt kött och många importländer. ”Kännedom om köttets ursprung är viktig eftersom det ger konsumenterna en uppfattning om köttets kvalitet och hjälper dem att undvika kött som upplevs som mindre säkert. Genom uppgiften går det dessutom att bedöma köttets miljö- och klimatpåverkan”. Men SLV utmärker sig ju inte för att kunna eller främja djurskydd.
7. För import av frukt och grönt från tredje land ska gälla att bara av EU godkända bekämpningsmedel tillåtas
16 Främja odling och förädling av gröna proteiner till såväl foder som livsmedel.
38. Saklig och tydlig jämförelse kring hur svenska mervärden står sig jämfört med större utländska producenter. Jordbruksverket har tidigare kartlagt mervärden, som man fick i uppdrag. Svenskt kött har varit duktiga på att kommunicera dessa. Det finns en bra rapport för svensk mjölkproduktion, som tyvärr inte använts av den svenska mejeriindustrin. Det fanns heller inte med i den handlingsplan för svensk mjölkproduktion som togs fram för några år sedan.
41. Inför betesrätt även för tjurar. Landsbygdsprogrammet bör främja betesbaserad uppfödning av stutar. Detta är också en målsättning för det organiserade djurskyddet och Vi Konsumenter
42. Inför stöd inom landsbygdsprogrammet för kor som betar längre än vad lagen kräver. Detta är något som djurskyddet drivit länge, men som Jordbruksverket inte har inkluderat i sina förslag till eco-schemes.
44 Näringslivet bör fortsätta utveckla svenska mervärden som djurvälfärd, låg antibiotikaförbrukning och hög miljöhänsyn
47. Utveckla fler hållbarhetskoncept som komplement till ekologiskt
48 Satsa mer på svensk råvara
51 Informera om ursprung och köttet kommer från djur som har vistats ute och betat. Detta bad Vi Konsumenter och Djurskyddet Sverige om i mars 2010. Kommer Axfood gå före?
53 Skydda bra jordbruksmark genom lagstiftning
84 En handlingsplan med koppling till livsmedlemstrategin som främjar ekologiska produkter och tydligt hållbarhetsfokus kopplat till nationella miljömål. Det har vi tjatat på Jordbruksverket sedan länge.
97 Allt svenskt nötkött ska vara certifierat enligt Grund Nöt, IP Sigill. Detta är ett rimligt krav. I samband med griskrisen 2009, fattade branschen ett beslut om att certifiera sin uppfödning enligt Gris Grund. Svensk nötköttuppfödning måste säkra sina mervärden. Det gäller att LRF lever upp till sin policy att branschöverenskommelser kan vara ett bar alternativ. LRF sa nej till en branschöverenskommelse kring att inte avvänja smågrisar vid 21 dagar.
100. Utred alternativ användning av mulljordar(organogena jordar), som är stora utsläppskällor.
Det som jag kanske saknar är resonemang kring kolinlagring, som är den stora möjligheten för jord och skogsbruk. Man nyttjar solen som energikälla och fotosyntesen. Ingen annan verksamhet har samma möjlighet att skapa hållbara system att genom minskande insatser ge tillräcklig mängd näringsrik mat till en växande befolkning.
Det händer mycket inom jordbruket. Målsättningen är att minska koldioxidutsläppen och öka kolinlagringen. Intresset för generativt jordbruk, conservation agriculture , ökar. Tillämpningen innebär en fokusering på integrerat landskapstänk. Kemikalisering och mekanisering på väg ut. I stället gäller biologi, ekologi, biologisk mångfald ovan och under jord, kolinlagring. Plöjningsfri odling minskar energiåtgången, minskar näringsläckaget, minskar behovet av bekämpningsmedel, ökar mullhalten och ökar kolinlagringen. Fleråriga grödor som vall kan och bör öka och här platsar gräsätande djur. Betande marker lagrar mer kol än skogsmark. Det kan förhoppningsvis minska motivationen att plantera skog på naturbetesmarker.