Djurhållningen är en viktig del i ett hållbart jordbruk. Animaliska produkter som mjölk och kött fyller en viktig roll som viktiga näringskällor och bidrar till biologisk mångfald, hållbara ekosystem, ökad kolinlagring, minskat växtnäringsläckage och minskat behov av bekämpningsmedel. Alltmer forskning stöder detta, där just kolinlagring har hamnat högt upp på dagordningen. Fleråriga växter med långa rötter som vallgrödor är starkt bidragande till ökad kollinlagring. Stallgödsling ger bättre effekt än att plöja ned halmen. Betande marker är effektivare för kolinlagringen än skogen, som i debatten ses som den enda lösningen på kolinlagringen
Fredagens SvD Debatt ”Skadlig propaganda mot kött och mjölk” belyser det som jag kämpat för i min blogg de senaste åren. Man kan inte förenkla hållbarhetsdebatten till klimatavtryck och ensidigt verka för att slänga ut animaliska produkter. Den hållbarhetsstrategi som Vi konsumenter formade i våras får alltmer stöd. Debattartikeln är undertecknad av flera tunga forskare och experter som Sigrid Agenäs, Peter Borring, Per Frankelius och Thomas Kätterer.
Samtidigt släpper IVL, miljöinstitutet ut en rapport där man tittat på nordisk forskning från ett hållbarhetsperspektiv. ”Ny rapport avslöjar våra klimatskadliga vanor” är rubriken på pressmeddelandet. Byt ut rött kött mot vitt kött och grönsaker och hitta alternativ till flygresor. Byt ut kött till växtbaserat sägs också. Det är några av rekommendationerna från Nordiska ministerrådet om de nordiska hushållens privata konsumtion. Jag har inte läst rapporten, men i pressmeddelandet nämns inget annat än klimatpåverkan. Gunnar Rundgren har visat att grisen är en effektivare foderomvandlare än kyckling när man tittar på kolomsättningen. Kycklingbranschen i form av Svensk Fågel gör mycket nytta när det gäller smittskydd, livsmedelsäkerhet och djuromsorg, men storskaligheten och problem hos Kronfågel gör det tufft. Mitt inlägg om IVL på Facebook gav väldigt engagemang. Jag vill offentligt be Elin Röös och Emma Moberg, SLU om ursäkt. Visst var Köttguiden ett sätt att belysa olika djurslags hållbarhetskriterier. Men rubriken i Råd & Rön, var inte kul ”Osten som klimatbov”.
Som lök på laxen kommer Världsnaturfonden med en artikel med rubriken ”Två av tre olympier äter mer vego nu än för tre år sedan. Omställningen till en kost baserat på vegetabilier behöver gå fortare” säger WWF. Var finns diskussionen kring hur växterna odlas och vad en ökning av växtbaserat får för effekter – ökad import, ökad klimatpåverkan och ökad bekämpningsmedelsanvändning. ”Kött är det mest klimatbelastande”. Men, hallå ! var finns den biologiska mångfalden, som är så viktigt för WWF.
Ann-Helen Meyer von Bremen har i tidningen Filter gjort en bred och avslöjande genomlysning av miljö/klimatmärkningar. ”Hur kommer det sig att du enligt märkningarna borde dricka läsk och äta broilerkyckling (tänk IVL) hellre än mjölk och kött från frigående djur” står det i ingressen. Citat: ”Gunnela Ståhle från föreningen Vi konsumenter hör till kritikerna:– ”Klimatmärkning är ett exempel på en förenkling som oroar oss, säger hon. Med ett ensidigt fokus på klimatet tappar vi bort andra frågor som är minst lika viktiga för den framtida livsmedelsproduktionen, som vattenanvändning, kemiska bekämpningsmedel, övergödning, biologisk mångfald, tillgången på fosfor och kväve och mycket annat. Jag känner dessutom en stor osäkerhet när det gäller siffrorna bakom klimatmärkningarna.”