Gunnelas Blogg – Säker mat och djurskydd

Facebook

Twitter

Linkedin

Och som det spretar! Jag läser Stefan Hellströms referat från ett seminarium i riksdagen med rubriken Hållbart jordbruk utan import – är det möjligt, Stefan Hellstrand pekar på att sätter vi metoderna fel, så blir utfallet också fel. Han anser att såväl EAT Lancet som RISE:s klimatdatabas styr fel. RISE:s databas dominerar nu bland olika klimatkalkylatorer i Sverige. LCA passar inte komplexa system som livsmedelsystemet utan är anpassat till industriproduktion. Ann-Helen Meyer von Bremer har pekat på problemet i en bra analys i tidningen Filter. Citat Stefan Hellstrand ”Den planetära dieten (d v s EAT Lancet) skulle innebära att 80 % av dagens mjölkkor skulle bort liksom 90 % av det röda köttet. Det regionala och nationella utfallet av den planetära dieten i Sverige, skulle drastiskt sänka vår egen förmåga att försörja oss med mat, med detta gravt skada vårt nationella oberoende, kraftigt sänka ekonomin i det svenska jordbruket, samt ta bort en stor areal brukad mark som i stora delar av Sverige är en förutsättning för att klara den biologiska mångfalden”. Han underströk vikten av att igen lyfta den goda lantbruksvetenskapens betydelse både för ett fortsatt jobb för effektivitet, lönsamhet och hållbarhet inom lantbruket, men väl så viktigt i samhällets hållbara brukande av markresursen, d v s i en ekonomi inom ekosystems hållbarhetsgränser”.

Å andra sidan avlyssnar jag Jordbruksverkets seminarium kring livsmedelsstrategin om möjligheten att öka svensk produktionen av proteingrödor. Jordbruksverket håller på att sammanställa en rapport. Jordbruksverket hävdar bl a att en övergång till växtbaserad mat kraftfullt skulle förbättra folkhälsan. Det här är ett påstående som bygger på att Global Burden of Disease har kött på listan, men köttet hamnar väldigt långt ned. Det är anmärkningsvärt att Jordbruksverket bjuder in en kommersiell aktör som Orkla att delta i debatten. Orkla har ett egenintresse att utmåla sig som en offensiv aktör på marknaden med stor andel växtbaserat i sortimentet. Men VD Henrik Juhlin är knappast en expert. Han är inte trovärdig när han hävdar att köttkonsumtionen måste minska med 70 %. Inte ens Elin Röös hamnar på den nivån. Jan Bertoft refererar till Sverige Konsumenters position till grön omställning. Den stora bristen med EAT Lancet, som är en global diet, är att fossil koldioxid helt saknas, liksom kemikalier och när det gäller biologisk mångfald är den svag. EAT Lancets rapport från januari 2019, kritiserades hårt i DN av flera tunga auktoriteter. ”En global diet vore en katastrof för både den biologiska och gastronomiska mångfalden och skulle dessutom öka inte bara jordbrukets sårbarhet, utan även hela samhällets”.

Med anledning av diskussionen och med stöd av den spännande gruppen Bruka utan att förbruka, vid KSLA har jag formulerat följande position. Målsättningen måste vara att minska utsläppen av växthusgaser och öka möjligheterna till kolinlagring. Jordbruket är en unik aktivitet som genom fotosyntesen kan utnyttja solenergin i ett hållbart kretslopp. Utvecklingen under förra seklet med krav på låga livsmedelspriser och ökad global konkurrens har medfört ett intensivt storskaligt jordbruk och en intensiv djurhållning med insatser av handelsgödsel, växtskyddsmedel och antibiotika. Det har inneburit monokulturer, ökad användning av fossil energi, utarmning av jorden, minskad biologisk mångfald, näringsläckage, erosion, avskogning, överutnyttjade av vattentillgångar och försämring av djurvälfärden i strid med många av planetens gränser. Nu sker en början till en omställning till ett jordbruk som gynnar ett soldrivet kretslopp och som begränsar insatserna av fossil energi, växtskyddsmedel, handelsgödsel och antibiotika – Conservation Agriculture, regenerativt jordbruk eller agroforestry. Gemensamma drivkrafter är att utnyttja fotosyntesen maximalt, plöjningsfritt jordbruk, som ökar kolinlagringen, varierande växtföljder, fleråriga grödor och integration växtodling – djurhållning. EU:s Farm to Fork har intentioner i samma riktning.

Konsumtionen av livsmedel ska gynna en omställning till ett jordbruk som ökar jordbrukets förmåga att lagra kol och därmed minskar utsläppet av växthusgaser. Som minskar utsläppen av lustgas och metan. Som ersätter beroendet av fossil energi med biogen energi, bidrar till ökad biologisk mångfald och minskar behovet av insatser av handelsgödsel, växtskyddsmedel och antibiotika i djurhållningen. Mulljordarna bör tas ur produktion. Svart träda bör inte tillåtas. Jordbruket ska bidra till att uppfylla svenska miljökvalitetsmål.

Gynna en omställning av olika former hållbart jordbruk typ Conservation Agriculture, regenerativt jordbruk eller agroforestry. Öka rådgivningsinsatserna. Ekologiskt jordbruk har i många delar samma drivkrafter men saknar vissa viktiga delar och innebär absoluta begränsningar kring handelsgödsel och växtskyddsmedel. Ge bönderna mer betalt för ekosystemtjänster som ökad kolinlagring, ökad biologisk mångfald, bete av naturbetesmarker, vallodling, plöjningsfri odling, grön mark stora delar av året, betande djur och ökad djurvälfärd. Svinnet i alla led måste minskas radikalt.

Hållbara proteiner

Livsmedel från djur innebär ökat utsläpp av växthusgaser jämfört med vegetabilier. Dessutom innebär djurhållning mindre resurseffektivitet förutsatt att växtbaserade alternativ kan produceras med samma näringsinnehåll, mineraler och vitaminer. Men betande djur är nödvändiga för att bevara den biologiska mångfalden och bidrar till kolinlagring i marken. Fleråriga växter, vallodling, gynnar kolinlagring och är viktigt i en hållbar växtföljd. Stor del av den växtbaserade maten är i dagsläget importerad. Det innebär ofta högre användning av växtskyddsmedel och högre klimatpåverkan än i Sverige. Odlingen kan innebära stora vattenuttag. Sojaodlingen i Sydamerika har bidragit till skövling av regnskog. Biotillgänglighet för näringsämnen i baljväxter är ett viktigt område. Odlingen av vegetabiliska proteiner i första hand baljväxter går att öka i Sverige, men odlingsförhållandena innebär en begränsning.

Minskning av konsumtionen av animaliska livsmedel bör utgå från att Sverige klarar nationella miljömål, bidrar i tillräcklig omfattning till att bevara den biologiska mångfalden, kan omsätta biprodukter och bidra till ökad kolinlagring. Det finns en potential att minska utsläpp av växthusgaser från djurhållningen genom ökad resurseffektivitet. Detta får dock inte ske genom försämrad djurvälfärd. Att ersätta fossil energi och bättre stallgödselhantering, bidrar till att minska utsläppet av växthusgaser.

Gynna en omställning till produktion av hållbara proteinkällor, såväl animaliska som växtbaserade. Bidra till fossilfrihet inom jordbruket. Gynna betande djur som bidrar till biologisk mångfald och ökad kolinlagring. Gynna en djurhållning som förädlar gräs och örter och biprodukter d v s idisslare. Gynna betesproduktion på nedlagd och nedläggningshotad jordbruksmark. Minska beroendet av importerade proteinkällor genom att främja odling av svenska baljväxter. Stöd åtgärder som ökar resurseffektivitet inom djurhållningen. Ge stöd till åtgärder som bidrar till djurhälsa och djurvälfärd. Behåll det svenska kravet på kors rätt till bete sommartid.

.