Dagens Nyheter tar upp den angelägna frågan kring de konsumtionsbaserade utsläppen. 65 % av våra utsläpp av växthusgaser kommer från aktiviteter utanför landets gränser. Det inkluderar bl a utrikesflyget och det som vi importerar b l a mat. Det s k klimatmålsinitiativet startade 2016 och Vi Konsumenter gick med redan från början. Vi har skrivit under ett flertal artiklar i frågan och framställningar till regeringen. Till slut lyssnade man och Naturvårdsverket fick i uppdrag att kvantifiera och Miljömålsberedningen att besluta om åtgärder. Så beklämmande att man nu bromsar. Och det verkar vara de partier som vill sänka skatten på bensin och diesel som åter vill motverka nödvändiga åtgärder för att driva mot ett hållbart samhälle. Det är som Louise Ungerth brukade säga, det krävs modiga politiker för att fatta obekväma men nödvändiga beslut. Det oroar mig mycket. Men vår import av mat bidrar inte bara till produktion av växthusgaser utan också hög användning av kemikalier typ bekämpningsmedel och antibiotika. Något att tänka på när det gäller vår import av växtbaserade livsmedel.
Men dessutom står transporterna för en stor del av växthusgaserna i Sverige. Därför har jag ofta undrat över den totala politiska enigheten om frihandelns välsignelse. Det är väl ändå så att handel mellan länder bidrar till ökade transporter. Vi har en potential med ökad inhemsk produktion.
Livsmedelverket har just släppt ut en rapport kring vad som krävs för att försörja befolkningen under en tre månaders kris. Rapporten har inte analyserat mängden tillgängliga livsmedel. Förståelsen för energibehov och energitillförsel är centralt i denna rapport. Energibehovet i befolkningen är den mängd energi som genomsnittspersonen behöver för att upprätthålla sin vikt och för att inte börja tära på kroppens lager av energi. Tillräckligt med energi är en förutsättning för överlevnad och energibehovet är överordnat behovet av näringsämnen Det finns tidigare kartläggningar som visar att i dagsläget kan vi lätt försörja befolkningen med såväl energi som protein. Citat rapporten: ”Färskvaror med kortare hållbarhet samt livsmedelsgrupper som kräver kyl- och frysförvaring kommer sannolikt att påverkas mer än exempelvis kolonialvaror med lång hållbarhet. För att tillgodose befolkningens behov av energi är alla livsmedelsgrupper som kan upprätthållas i systemet viktiga. Ju fler av dessa livsmedel som ingår i kosten desto bättre blir näringstillförseln. Spannmål, potatis, rotfrukter, baljväxter, fetter, konserverad och torkad mat kan lagras och bidra till att befolkningen får tillräckligt med energi då tillgången på färska och frysta animaliska produkter minskar drastiskt. Om det fortsatt går att upprätthålla en viss mängd berikade mjölkprodukter och vissa köttprodukter i systemet så blir befolkningens näringstillförsel ännu bättre.” Levande djur är ju faktiskt ett vandrande skafferi. Kan dessa försörja sig på gräs och örter, med marginellt beroende av insatsvaror som konstgödsel och bekämpningsmedel är vi mindre sårbara. Med bete hämtar djuren fodret själv delar av året. Och så får vi väl återta gamla metoder som torkning och saltning.
Livsmedelsföretagen ville ha en livsmedelsminister och Djurens Rätt en djurskyddsminister, men en landsbygdsminister är bättre än ingenting. Anna-Caren Sätherberg satt med i landsbygdsutredningen, vilket är bra. Men det finns mängder av angelägna frågor, som kräver beslut byggt på vetenskap och beprövad erfarenhet. Landsbygdsministern blir beroende av sina myndigheter, tjänstemän i regeringskansliet och starka lobbygrupper från flera håll. Vi har djurskyddsfrågor som märkning och registrering av katt och införande av grovt djurskyddsbrott. Jordbruksverkets rapport om lösgående djur samt det hotade beteskravet för kor inte att förglömma.
Och hur Sverige ska utforma den nya jordbrukspolitiken är en viktig fråga de närmaste åren. Vi är många som tycker att Jordbruksverket varit för snåla när det gäller åtgärder för ekosystemtjänster, klimat ex kolinlagring, biologisk mångfald och djurvälfärd. Av samma skäl kan man oroa sig över den nya miljö – och klimatministern