Vad ska vi äta för att rädda planeten och hälsan?

Frågan är komplex. Vi äter inte bara en råvara, utan kosten består av olika råvaror, olika tillagningssätt och olika sammanhang. Jag har för mig att kostråden i Brasilien innehåller inte bara råd om vad vi ska undvika och vad vi bör äta utan också ett råd om att äta tillsammans. Mat är mer än klimatpåverkan och innehåll av nödvändiga näringsämnen. Mat är sensorik, kultur och njutning. För hälsan kanske det är bättre att skaffa sig en hund än att sluta äta kött och mejeriprodukter. Jag noterar att man inte sällan tar bort köttet, men gärna använder ost i matlagningen. Då har man inte förstått sambandet mellan kor som producerar mjölk, som blir ost, men som också både ger kalvar som kan bli nötkött och att kon slaktas och blir kött. Det är resurshushållning. En stor del av det svenska köttet har sitt ursprung i svensk mjölkproduktion.

Ät enligt EAT Lancet- rapporten skulle vissa svara på rubrikens fråga. Och visst skulle vi må bra av mer fullkorn, mer baljväxter, mer frukt och grönt och mindre kött. Det visar en studie från Lunds universitet, (Stubbendorf et al 2021) som studerat över 22 000 individer i Malmö 1991 – 1996. Det visar också Livsmedelsverkets tolkning av Global Burden of Disease 2021. Men ska vi öka konsumtionen av fisk måste vi säkerställa att såväl fiske som uppfödning sker hållbart. Och odlingen av växtbaserade alternativ måste ske hållbart avseende markanvändning, biologisk mångfald, vattenförbrukning, bekämpningsmedel och växtnäring. COOP:s hållbarhetsdiagram visar att soja-produkter kan ha mycket sämre hållbarhetsprestanda än exempelvis ekologiskt kött.

Jag har en bild (Clark et al 2019) som dyker upp från ett debattinlägg i DN från mars 2020. På y- axeln visas Averaged Relative Environmental Impact och på X-axeln Relative Risk of Mortality. Unprocessed red meat och processed red meat ligger långt upp till höger d v s stor miljöpåverkan och hög risk för tidig död. Även äggen hamnar till höger d v s risk för förtidig död. Är det verkligen så enkelt? Kan man verkligen hävda att gräsätande betande djur i alla lägen har negativ påverkan på miljön. Skulle vi klara den biologiska mångfalden och nationella miljömål utan vallodling, mjölkkor och stutar, kvigor och får som betar naturbetesmarkerna? I januari 2019 när EAT Lancet publicerades fanns inte mycket diskussion om den stora potentialen kring kolinlagring, som kan minska jordbrukets klimatpåverkan. Fleråriga grödor, som vall och bete gynnar kolinlagring.

När jag ifrågasätter förenklingen till att vi av klimatskäl radikalt måste minska vår köttkonsumtion får jag hälsoargumentet kastad på mig. Kött är ohälsosamt. När Vi Konsumenter för tio år sedan började diskutera minskad köttkonsumtion av hälso – och klimatskäl, brukade man hänvisa till en studie från en amerikansk cancerorganisation som refererade till tjocktarmscancer, men Global Burden of Disease (GBD) visar inte på något samband med rött kött. Jag letar förgäves efter flera svar i Global Burden of Disease. Men i maj i år publicerade Livsmedelverket utfallet av GBD 2019. Precis som förra gången visar GBD 2019 att riskfaktorer i matvanorna orsakar en mycket stor andel av den totala sjukdomsbördan i Sverige. Bara tobak orsakar mer sjukdom och för tidig död. I riskerna i samband med kost hamnar högt intag av rött kött på andra plats som riskfaktor i Sverige efter lågt intag av fullkorn. Beräkningar visar att vi varje år kan spara uppemot 60 000 friska levnadsår i Sverige om vi ökade vår konsumtion av fullkorn skriver Dietisterna. I artikeln från universitet i Lund görs ingen referens till konsumtion av rött kött. Men var finns äggen som hamnade långt ut på dödlighetsskalan i diagrammet och som faktiskt föll ut i studien från Malmö som riskfaktor för ökad förtidig död i cancer och hjärt – kärlsjukdom. Potatisen hamnade också i riskklass enligt EAT Lancet och ska begränsas enligt Lunds universitets tolkning av EAT Lancet?

Livsmedelverket och folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att ge förslag till hållbar och hälsosam konsumtion. Dessutom ska de nya nordiska kostrekommendationerna presenteras 2022. Det blir spännande. Livsmedelsystemet är komplext och det finns målkonflikter. Men Sverige är ju redan på väg. Köttkonsumtionen minskar i Sverige och växtbaserad mat ökar. Så det är väl bra. Enligt Jordbruksverket ligger den svenska köttkonsumtionen bara 5 procent över Livsmedelsrekommendation på 500 g rött kött i veckan. Själv då? Jag konstaterar att jag äter mindre kött än för några år sedan – bara svenskt förstås. Mycket fisk och fullkornsbröd och ganska mycket grönt. Mycket potatis men inte så mycket baljväxter. Älskar ägg!! Och jag mår bra. Till jul blir det svensk julskinka och svensk julkorv.

3 kommentarer

  1. Louise
    Publicerad 23 december, 2021 at 21:29 | Permalink

    Bra som vanligt Gunnela. God jul!

  2. Sven-Ove Olsson
    Publicerad 24 december, 2021 at 11:15 | Permalink

    Tack för alla intressanta inlägg under året. GOD JUL och Gott Nytt ÅR!

  3. Inger Alf Johansson
    Publicerad 27 december, 2021 at 10:59 | Permalink

    Gillar alltid dina nyanserade inlägg.
    Gott nytt år Gunnela!

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.