Finns det plats för kor, får grisar och fjäderfä i ett hållbart jordbruk. Ja säger Christel Cederberg, Chalmers i Dagens Nyheter för ett tag sedan. Och vi får inte glömma hästarna, som tar hand om en stor del av bete och vall. Men i vilken omfattning och vilken roll ska de spela? Det har Kungliga Skogs – och lantbruksakademien, KSLA, sagt är en angelägen frågeställning. Det räcker inte med att WWF och Naturskyddsföreningen räknar på hur många betande djur som krävs för att bevara våra svenska naturbetesmarker. Vallodlingens positiva effekter när det gäller kolinlagring, minskat växtnäringsläckage och minskat behov av bekämpningsmedel måste ingå i bedömningen. Men nu sker en utveckling av vall som bioprocessas till proteinprodukt, som kan användas både som foder och som livsmedel. Vall kan också vara en råvara till biogas. Man talar om hur värdefulla djuren är för att förädla biprodukter från livsmedelsindustrin. Men nu sker en förädling av biprodukter till livsmedelsråvaror. Jag hoppas, som tog initiativet till KSLA:s grupp, att KSLA från vetenskaplig och någorlunda neutral grund, ska ge vägledning till beslutsfattare, politiker och myndigheter, marknadens aktörer och allmänhet.
Frågan är angelägen under året med anledning av Livsmedelsverkets uppdrag att fastställa nya nordiska näringsrekommendationer som ska omfatta såväl hälsa som hållbarhet. Ett förslag kommer att remitteras i augusti 2022. Arbetet drivs under norskt ordförandeskap. Jag hittade nyligen en rapport från norska forskare som med utgångspunkt från data från den globala databasen Global Burden of disease kalkylerat att en ändring kosten där bl a där allt kött tas bort skulle öka livslängden med mer än tio år.
Dessutom har Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten fått regeringens uppdrag att ge förslag till hållbar och hälsosam konsumtion. Samråd ska ske med berörda aktörer såsom Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Konsumentverket. Man ska föra dialog med livsmedelsbranschen, kommuner, regioner och andra aktörer. Enligt delrapporten i september 2021 sägs att de största förändringar som behöver ske i Sverige för att nå en hållbar livsmedelskonsumtion är att öka vår konsumtion av livsmedel från växtriket, minska konsumtionen av animalier och minska överkonsumtionen av livsmedel, särskilt energitäta och näringsfattiga livsmedel, samt minska matsvinnet. Johan Rockström, som medförfattare till EAT Lancet-rapporten, 2019 är Livsmedelsverkets expert. Livsmedelsverket har kallat till samråd i april 2022.
Man kan konstatera att dessa myndighetsuppdrag kan uppfattas som i direkt konflikt med livsmedelsstrategin från 2017 som är en tillväxtstrategi, även om man på papperet säger att man ska klara nationella miljökvalitetsmål. Det handlar främst om att begränsa klimatpåverkan, en giftfri miljö, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv (biologisk mångfald). Notera att Livsmedelverket inte ens nämner samråd med Jordbruksverket i sitt uppdrag för hållbar och hälsosam konsumtion.
Djurens Rätt har anmält Grisföretagarna till Konkurrensverket. Djurens Rätt menar att branschorganisationen upprätthåller överproduktion av griskött och snedvrider marknaden till animaliesektorns fördel genom att ingå prissamarbeten i strid mot konkurrensrätten. Djurens Rätt hävdar att livsmedelssektorn präglas idag av en hårt snedvriden konkurrens till animaliesektorns fördel. Den snedvridna konkurrensen leder till överproduktion av animaliska livsmedel och att omställningen till hållbar växtbaserad mat fördröjs, säger Djurens Rätt. Även för Djurens Rätt är det viktigt att förstå att djurhållningen kan vara en viktig del i en hållbar produktion av livsmedel.