Vi måste ställa om!

Det räcker inte! Vi måste accelerera våra insatser. Vi måste ställa om! Det var det tydliga budskapet från Klimatpolitiska rådets utvärdering av Sveriges åtgärder mot klimatkrisen. Vi ska ställa om från 100 år av beroende av fossil energi till alternativa energikällor, spara energi och bli mer resurseffektiva. Man kan inte bara ropa på mer el utan också se till att effektivisera. Sverige ligger dåligt till när det gäller energiförbrukning per capita. Det handlar om tekniska förändringar men lika mycket om förändrade institutioner, affärsmodeller och beteenden

Vi måste ställa om vårt jordbruk. Min kompis Peter Sylwan brukar tala om den fjärde jordbruksrevolutionen. Under minst femtio år har vi ökat vår jordbruksproduktion med hjälp av ökad användning av insatsmedel, som fossil energi, handelsgödsel, växtskyddsmedel och antibiotika, storleksrationalisering och ökad intensitet. Det har skett på bekostnad av biologisk mångfald genom monokulturer, erosion, växtnäringsläckage, bekämpningsmedel i grundvatten och djurskyddsproblem. Det fanns starka politiska krafter som drev på. Livsmedlen skulle bli billigare. Staten styrde genom lantbruksnämnderna med ekonomiska styrmedel och rådgivning. Nu gäller det att ta tillvara gammal och ny kunskap. Conservation agriculture, regenerativt jordbruk och agro forestry driver på. Ett effektivare utnyttjande av fotosyntesen genom grön mark stora delar av året. Varierande växtföljder och balans mellan djurhållning och växtodling. Minskad jordbearbetning minskar energiåtgången, gynnar jordhälsan och innebär att kolinlagringen maximeras. Handelsgödsel och växtskyddsmedel blir komplement. Klimatpolitiska rådet vill att man höjer ambitionen från fossilfritt till klimatneutralt jordbruk. Vad händer då med frågan kring idisslarnas metanutsläpp? Kan kolinlagring kompensera? Kompletterande åtgärder kan komma att behövas för att kompensera för sådana utsläpp från jordbrukssektorn som inte går att helt bli av med säger klimatpolitiska rådet. Man tycker att Jordbruksverket ska få i uppdrag att ta fram strategiska planer för nollutsläpp. Och hur kommer det att stämma med livsmedelsstrategins mål om ökning av produktionen?

Transportsektorn är högprioriterat när det gäller att minska utsläppet. Men här saknas styrning för ett transporteffektivt samhälle. Elektrifiering, effektivare förbränningsmotorer och biodrivmedel räcker inte för att nå klimatmålen för inrikes transporter. Även styrmedlen för ett mer transporteffektivt samhälle behöver förstärkas. Jag har uppfattat att Trafikverket fortsätter att planera för att öka framkomligheten.

Vi måste minska vår överkonsumtion av varor. Vi tär på ett ohållbart sätt på planetens resurser. Vi måste ändra vårt beteende. 2016 gick Vi Konsumenter med i det som kallades klimatmålsinitiativet. Syftet var att mäta och sätta mål för konsumtionens utsläpp av växthusgaser. Det handlar om exempelvis flygresor och import av produkter som mat. Dessa utsläpp är mångdubbelt större än den svenska produktionens utsläpp. Glädjande nog har Miljömålsberedningen nu äntligen enats om att mäta och sätta mål för konsumtionens växthusgasutsläpp. En seger för Oxfam, WWF och Naturskyddsföreningen som tillsammans med 20-tal organisationer har skrivit flera debattartiklar och spelat in till politikerna.

Till slut citat Klimatpolitiska rådet ”Även om en lyckad klimatomställning i förlängningen kommer att vara till gagn för hela samhället, kommer det att finnas både vinnare och förlorare under själva omställningen. Genom den strukturomvandling som sker av samhälle och ekonomi kommer en del verksamheter, teknologier och branscher att bli obsoleta och efterhand upphöra medan andra gynnas och expanderar, eller i vissa fall uppstår om de inte fanns tidigare. Politiken har en central roll i att hantera sådana intressekonflikter. Det är politikens uppgift att skapa förutsättningar för medborgare och organisationer att bidra till förändringen genom att anpassa institutioner och lagstiftning. I klimatomställningen blir politikens roll särskilt tydlig, eftersom klimatomställningen drivs av politiskt beslutade målsättningar översatta till politiska åtgärder.”

En kommentar

  1. anteh
    Publicerad 5 april, 2022 at 18:31 | Permalink

    Att välja svenskt måste vara det mest hållbara alternativet. Men det kräver förtroende. Att som tidningen ATL hävdar att nu kan man slänga ut svenska mervärden, håller inte.”
    Mervärden suger tycker jag, många har slutat pga attityden från Stockholm. Minns du ”Särintresse”
    ”avreglering sen på reglering”
    ”Teknikprövning” ”centimeter diff” ”betesjakten”
    ”miljöhusesyn” ”Nya zeeland avreglering”Bönder betalar inte skatt” ”EU stöd vill vi inte ha”
    Finland har gjort tvärt om, där har bönder en viss status med tex betald 28 dagar semester per år.
    Jag blir hungrig typ var tredje timma, så fattas maten så blir det anarki på noll tid.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.