Livsmedelsförsörjningen är i kris både nationellt och i världen. Rysslands krig mot Ukraina har stor påverkan på världens livsmedelsförsörjning. Rusande el – och drivmedelspriser, brist på och ökade priser på handelsgödsel och dyrare foder. Det finns stor risk för att dagens akuta situation innebär att f f a lantbruksnäringen vill stoppa åtgärder som ökar hållbarheten i våra livsmedelssystem. Det gäller såväl nationellt som på EU-nivå. Det var därför glädjande att i dag höra den tyska förbundskanslern Scholz uttala att man måste sträva efter att göra sig oberoende av fossila energikällor och uppfylla EU:s klimatambitioner till 2045. Det krävs en grön omställning. Förhoppningsvis kommer därmed the Green Deal och Farm to Fork drivas vidare inom EU.
Nu gäller det att behålla siktet på en långsiktig ökad hållbarhet. Vi kan i nödfall acceptera kortsiktiga övergångslösningar, men måste se möjligheterna till ett långsiktigt mindre sårbart svenskt jordbruk. Det går inte att på sikt lösa problemet med statliga finansiella akutbidrag. Under en övergångstid kanske vi måste bygga upp ett lager av insatsvaror som diesel, gödsel och kemikalier. EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP, ska vara ett medel för att mera aktivt stödja hållbara lösningar. Jordbruksverkets och sedan regeringens förslag var alldeles för magert. Varför tog man bort vallstödet?
Men en oerhört viktig åtgärd är att skapa förståelse för att maten måste få bli dyrare för att vi ska kunna behålla ett svenskt jordbruk med svenska mervärden. Att välja svenskt måste vara det mest hållbara alternativet. Men det kräver förtroende. Att som tidningen ATL hävdar att nu kan man slänga ut svenska mervärden, håller inte. I en debattartikel i Svenska Dagbladet vill LRF minska regelverket och ta bort pålagor som sänker konkurrenskraften. Ett gott djurskydd är ett starkt svenskt mervärde, som inte får offras. Det svenska beteskravet för mjölkkor och den obligatoriska förprövningen av djurstallar ingår i djurskyddsförordningen och jag förutsätter att regeringen inser att detta är viktiga mervärden.
Jordbruket måste ställa om till att bli oberoende av fossil energi. Helena Jonssons utredning måste verkställas. Kan kommunerna verkligen få fortsätta med att säga nej till förnybar energi från vindkraftverk? Jord – och skog kan bidra till förnybara energikällor. Jordbruket kan också minska sin energiförbrukning genom plöjningsfri odling. Med brist på handelsgödsel blir stallgödseln mer värd. Men det finns också en intressant utveckling där vi kan få se inhemsk fossilfri tillverkning av kvävegödsel. Någon gång måste det också utvecklas system för att på ett säkert sätt att införa kretsloppet för att återföra samhällets avfall till lantbruket. Det finns gott om inhemsk fosfor i slammet och i svensk gruvindustri. Den intressanta utvecklingen kring, ska vi kalla det, agroekologi innebär också att kväve tillförs genom kvävefixerande mellangrödor. Ökad odling av baljväxter för humankonsumtion, där det går, blir också intressant. Handelsgödsel och växtskyddsmedel blir komplement.
Och var hamnar djuren? På initiativ av Potsdaminstitutet har 400 forskare pekat ut att animalieproduktion som bygger på mycket spannmål d v s fjäderfä och gris bör fasas ut. Det var väl också budskapet i artikeln i Nature Food som pekade ut behovet av kor och gris i ett cirkulärt jordbruk. Betande djur har fått en renässans. Därför vänder jag mig mot rekommendationer om att minska konsumtion av rött kött.
Nu har landsbygdsministern återupplivat det nationella rådet för livsmedelsstrategin och kallat till krismöte den 30 mars. Rådet innehåller livsmedelskedjans aktörer och ideella föreningar som Världsnaturfonden, WWF, Naturskyddsföreningen, World Animal Protection, Ekologiska lantbrukarna och Sveriges Konsumenter. Mötet är förstärkt med Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Tillväxtverket och några stycken till. De ideella organisationerna gjorde flera inspel inför livsmedelsstrategin 2016 och uppvaktade också landsbygdsministern. Tillsammans med Jan Bertoft, Sveriges Konsumenter träffade vi miljö – och jordbruksutskottet. Nu planeras inspel från WWF, Naturskyddsföreningen, World Animal Protection, Ekologiska Lantbrukarna, Sveriges Konsumenter och Vi Konsumenter. Det kommer bli tufft med tanke på en stark representation från lantbruksnäringen. Regeringen har ju också tyvärr inte visat framfötterna när det gäller hållbarhet och klimat. Jag tycker jag hörde landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg uttala efter jordbruksministermöte i Bryssel, att man kanske måste bromsa krav på klimatåtgärder i det här akuta läget.