”Gör inte kon till en gris och grisen till en människa”. Den fantastiska kon som med sina fyra magar kan omvandla gräs till värdefullt protein. Gunnar Rundgren och jag med flera har sagt det förut, men den här gången är det vetenskapsjournalisten Peter Sylwan, som säger det i LRF Kötts video. Och här kommer fler viktiga sanningar till de högljudda förespråkare för veganismen som brukar just använda det motbjudande argumentet att 70 % av åkermarken används till foder, typ Mat – och Miljöinformation och Djurens Rätt. 70 procent av jordens åkermark är betesmark. På den marken går det inte odla grödor för humankonsumtion. Det är på denna mark vi ska utnyttja idisslarnas unika förmåga. Men ger vi korna soja och spannmål så har vi gjort dem till grisar, som konkurrerar med människan om maten. Att använda grisar och kycklingar för omvandling av spannmål och proteinfodermedel är i grunden inte resurseffektivt. Om inte, som jag skrivit många gånger förr, de effektivt kan utnyttja biprodukter från livsmedelskedjan. Då minskar de svinnet.
I dag har jag avlyssnat arbetet kring nya nordiska näringsrekommendationer lett av Rune Blomhoff vid norska Helsodirektoratet. Arbetet är oerhört omfattande och det är 400 experter involverande. Man arbetar med qualified systematic reviews. De uppdaterade näringsrekommendationerna ska i ökad omfattning integrera miljömässig hållbarhet. I det arbetet har NNR2022 projektet etablerat ett samarbete med Chatham House i London. Chatham House ska leda arbetet med att samla bakgrunddokumentation för att integrera den miljömässiga hållbarheten i näringsrekommendationerna. Det är kul att lyssna av frågorna som ifrågasätter Chatham house för att vara veganer. Ett annat inlägg ifrågasätter att Global Buden of Disease klassificerar rött kött som hälsofarligt. Svaret blir att Chatham house har anlitats av myndigheter i många länder och även FN. Det är styrgruppen som i slutändan som styr vad slutresultatet blir. Rapporter kommer successivt att lämnas ut för public consultation. Gå in på https://www.helsedirektoratet.no/english/nordic-nutrition-recommendations-2022 och tyck till. KSLA känner oro med viss rätt. – inte minst vad det gäller svenska miljökvalitetsmål. Man planerar ett inspel till Helsodirektoratet och Livsmedelsverket.
En klimatmärkning är på gång i Danmark, drivet av Födovarustyrelsen med stöd av danska Förbrukerrådet m fl. Som stöd anges en konsumentundersökning som visade på bristande kunskaper och viss förvirring kring vilka livsmedel som är mest klimatpåverkande. Man kanske är medveten om att det finns målkonflikter med andra hållbarhetsmått som biologisk mångfald och andra planetens gränser. Men Danmark vill ligga i framkant och kanske f f a styra mot mer växtbaserad mat. Jag är kritisk till klimatmärkning av just det skälet att det finns tydliga målkonflikter med exempelvis biologisk mångfald. Risken är ju att man slänger ut betande nötkreatur, naturbeteskött, till förmån för kyckling eller växtbaserad mat producerad med mycket växtskyddsmedel och oacceptabelt vattenutnyttjande. Man kommer använda LCA, som har kritiserats för att inte inkludera systemfrågorna, biologisk mångfald eller social hållbarhet som djurvälfärd eller antibiotikaresistens.
Jag har initierat en grupp inom KSLA med målsättningen att definiera olika djurslags roll i ett hållbart lantbruk. Definiera vilka djurhållningsformer som så långt möjligt uppfyller miljökvalitetsmålen och social hållbarhet som folkhälsa, djurvälfärd och antibiotikaresistens. Målsättningen är att om möjligt också kvantifiera djurhållningens omfattning ur ett svenskt perspektiv med hänvisning till svenska miljökvalitetsmål.
En kommentar
Tack för din ihärdighet.