Kan krig och kris driva fram den nödvändiga förändringen? Sverker Sörlin, professor idehistoriker vid KTH tillika ledamot av det klimatpolitiska rådet tror det. `Vi har nästan passerat pandemikrisen och gått in i nästa kris med krig, ökad inflation med ökade drivmedels – energi och matpriser. Detta är realiteter, medan klimatkrisen fortfarande för många är något som inte drabbar oss. Arlanda är överfullt av ressugna. Jag hör Nobelstiftelsens ordförande Lars Heijkensten i radio säga att det inte är så oroande med att havet stiger, eftersom vi har en landhöjning och vi kommer inte drabbas så allvarligt i Sverige. Förra året var det varmaste någonsin. Har Heijkensten glömt bort torka (inte bara 2018) skogsbränder och skyfall. Något som klimatforskarna varnat för länge d v s extremväder. Tyvärr har jag vänner som inte tror att femtio graders värme i Indien tyder på någon bestående förändring.
Och vad gör politikerna? Varför lyfter inte Miljöpartiet när man ligger i topp på WWF:s och Naturskyddsföreningens rankning av politiska partier? Socialdemokraterna hamnar långt ned på listan – nästan i klass med värstingarna M, SD och KD. Vi har en mycket svag miljö – och klimatminister och en finansminister som lyhörd för oppositionen jagar röster. Vi har en regering som kraftigt drar ned budgeten för klimat- och miljöåtgärder. Som minskar utlovat stöd för klimatåtgärder i utvecklingsländer och minskar SIDAs budget rejält. Som sänker drivmedelspriserna och vill ge 1000 kr till varje bilägare. Och dessutom säger ja till gruva i Kallak. Det senaste är att inrätta en motorväg genom Södertörn, även om man vet att motorvägar föder mer biltrafik. Man verkligen uppmuntrar medborgarna att bete sig fel från klimatsynpunkt. Den svenska tillämpningen av CAP bådar inte heller gott. Regeringen ska minsann tala om att Kommissionen har fel i sin kritik. Kritiken över Stockholm + 50 har varit stark. Dåligt förberedd och verkligen a missed opportunity. Det som gläder är ändå att generalsekreteraren för FN tar upp den viktiga frågan om hur vi ska mäta ökad välfärd för världsmedborgarna och planeten. BNP är ett dåligt mått. Ökad konsumtion kan allvarligt drabba planetens överlevnad. Det är något vi drivit inom KSLA:s grupp Bruka utan förbruka. Flera börjar ropa på en revidering av livsmedelsstrategin från 2017. Det finns starka skäl för att göra ett omtag. Många vill lyfta landets försörjningsförmåga från ett beredskapsperspektiv. Men det finns starka skäl att skärpa ambitionerna när det gäller hållbarhet – klimat, biologisk mångfald, kemikalier o s v. vi skall väl inte släppa ambitionen att uppnå politiskt beslutade miljömål.
Vart är LRF på väg? Jag gick ur LRF när Helena Jonsson skröt över att LRF fått upp att djurskydd kostar pengar i Konkurrenskraftutredningen. Min dåvarande kollega gick ur LRF förra året när det visade sig att Sverigedemokraterna är det största partiet bland LRF:s medlemmar. Stämman 2020, med stöd av ordförande röstade för att uppluckra svenska kors rätt till bete. Några år tidigare hade stämman bestämt att man inte ville utveckla det svenska djurskyddet. Jag har fått signaler om att LRF slänger ut sina experter inom viktiga mervärdesområden. Kan detta vara sant? Men det är bra att LRF driver frågan kring ett fossilfritt jordbruk, som utreddes av Helena Jonsson.
Vart är vi på väg? Kan vi som Sverker Sörlin tro att de positiva krafterna ändå får genomslag. Att det finns en längtan efter modiga politiker som visar vägen även om den är obekväm. För vi måste ställa om till ett fossilfritt samhälle. Vi måste minska vår konsumtion för att planetens resurser ska räcka till. Vi måste vårda ekosystemen som är en förutsättning för att kunna producera mat som räcker. Och vad ska vi äta? Min vän Christina Möller, tillsammans med Jan Scherman och Isabel Moretti har tagit i ordentligt i Dagens Industri. ”Det är hög tid att fakta – inte känslorna – får styra. För miljön, för vår hälsa och för att säkra en tillräckligt hög självförsörjningsgrad. Det är också hög tid att börja ställa krav på hur inte bara köttet utan också hur vegetarisk mat produceras. Utan mångfald i jordbruket med både grisar, kor och växter kommer både naturen och människorna att må sämre”. Modigt, med tanke på att jag förlorat striden mot Stefan Swartling Petersson som på Järvaveckan tvärsäkert hävdade att rött kött ger tjocktarmscancer. På Twitter hänvisade jag till Global Burden of Disease som inte funnit ett sådant samband. Det var snarare alkohol, rökning, lite fiber, lite kalcium och mjölk som bidrog till tjocktarmscancer. Men Swartling Petersson hänvisade till att WHO fattat beslut om rött kötts farlighet. Jag kan inte den vetenskapliga grunden för WHO:s position.