Det ska bli intressant att läsa utvärderingen av årets Almedalsvecka. Det som inte blev en vecka utan söndag kväll till torsdag. Det var väldigt mycket folk. Jag som hade trott att det skulle vara mindre än tidigare år. Utan tvekan gav mordet på Donners plats en hemsk påminnelse om våldet och döden i världen. Jag har aldrig varit så nära en mordplats både i tid och rum. Det skapade förstämning. Som tidigare år hade jag förmånen och glädjen att bo hos Anna och Elvira i Visby. I år hade jag en lite speciell situation eftersom jag hade med mig hund och bil. Det var inget problem med hund. Jag klev bara in på seminarierna och Attis blev efter några dagar en proffsig seminariehund, som inte ens reagerade på applåder. Han låg snällt på golvet. Det var bara på Agrias stora seminarium kring veterinärfrågan i Spegelsalen på Visby Hotell som han fick sällskap av fyra hundar till. Att parkera bilen blev dyrt. Efter några dagar på gården fick jag betala 20 kr i timmen på torget.
Två partiledartal per dag funkade ganska bra. Man kunde lyssna på talet klockan 11 i Almedalen och kvällstalet på TV:n. Jag har som Världsnaturfonden konstaterat att klimat och hållbarhetsfrågorna lyste med sin frånvaro hos M, SD, V och KD. MP och C pekar på utmaningarna men ger väldigt få lösningar. Jag oroar mig över Per Bolunds bristande insikt om sambandet mellan biologisk mångfald, 16 svenska miljökvalitetsmål och djurhållningens positiva effekter. Apropå detta, ställde jag en fråga vid ett frukostseminarium med fokus växtbaserat, hur vi skulle lösa den biologiska mångfalden i naturbetesmarkerna som kräver betande djur. Svaret från Cecilia McAleavey, Oatly var minst sagt kryptiskt när hon började tala om skogen som ett alternativ.
Ett partiledartal kolliderade med ett intressant seminarium kring hållbarhet i kris. Jag undrar om arrangörerna av seminariet hade missat. Samtliga seminarium är max en timme och nästan aldrig släpps auditoriet in. Det blir lätt snuttifierat och den uteblivna dialogen mellan föreläsare och paneldeltagare och seminariedeltagare är en brist. Almedalen som ska vara förebilden för öppenhet och dialog. Men Almedalen fungerar som mötesplats. Jag fick tillfälle att träffa gamla och nya kontakter.
”Mind the gap” var min reflektion från ett intressant frukostseminarium kring dagligvaruhandel och konsument ordnat av konsultföretaget Accenture i samarbete med Handels SSE Business Lab. Hur ska vi minska gapet mellan ambition och handling d v s det finns stort engagemang hos konsumenterna för klimat och hållbarhet, men detta resulterar sällan i att man handlar sin mat enligt sina ambitioner. Gapet har minskat men det räcker inte för att få en hållbar konsumtion säger Roberto Rufo Gonzale, Consupedia. Cirkulär ekonomi var ett populärt ämne och jag fick lyssna på Åsa Domeij och Anders Wijkman flera gånger. Åsa är avgående ordförande i delegationen för cirkulär ekonomi. Förutom cirkulär ekonomi dök Åsa Domeij upp överallt, allt ifrån Blå mat, Bonden och de globala klimatmålen och Due Diligence Directive på Svensk Handel. Alltid kloka insiktsfulla synpunkter till lantbruksnäringen: ”Omvandla organogena jordar till våtmarker, fossilfritt jordbruk, biologisk mångfald , släpp fler stutar på bete, utnyttja fosforn från järnmalmsproduktionen”. Från LRF-håll hävdas att vi har ett regenerativt jordbruk i Sverige, vilket verkligen är en sanning med modifikation. Det finns mycket kvar att göra kring grön mark stora delar av året, plöjningsfritt, fleråriga grödor, balans mellan djurhållning och växtodling m m. Det finns stor enighet om att den svenska livsmedelsstrategin från 2017 måste uppdateras. Med hänvisning till dagens kriser pekar många på vikten att inkludera livsmedelsproduktionens försörjningsförmåga. Men hållbarhetsaspekterna, inklusive klimat, biologisk mångfald och nationella miljömål måste också fokuseras. Kanske kan man som exempel sätta mål för areal för betad naturbetesmark och övergång till resilient generativt jordbruk. Jag har ju initierat en grupp inom KSLA som ska titta på djurhållningens roll i ett hållbart jordbruk. Med tanke på debatten anser jag att en reviderad livsmedelsstrategi måste ta i frågan.