Hållbarhet, miljö, klimat, djurskydd, mat och jordbruk har definitivt inte varit några valfrågor. Jag hade kanske inte förväntat mig det, men att man så ensidigt skulle fokusera på plånboksfrågor är frustrerande. Jag skrev redan i februari om röstfisket. Man vädjar till de sämsta sidorna hos mänskligheten – girighet, egoismen, ovilja mot förändring och för att inte tala om främlingsfientlighet. Och sedan dess har det blivit ännu värre. Politikerna övertrumfar varandra med åtgärder som bidrar till ökat utsläpp av växthusgaser genom ekonomiskt stöd för att sänka drivmedelspriser och energipriser. Och detta trots en massiv kritik och inspel från ekonomer och experter. Man är så feg att man inte ens vågar uttala att om man har brist på energi, kan det vara klokt att minska sin energiförbrukning. Det gjorde t o m Palme på sin tid. Nej diskussionen mellan politikerna hamnar mest på behovet av mer energi och kärnkraft eller ej. Knappast någon vågar heller säga att åtgärder för att minska utsläppet av växthusgaser kommer att kräva att vi ändrar vår livsstil. Vi måste konsumera mindre. BNP som mått på välfärd håller inte. Nu ropar 1943 forskare i panik om att ta klimatfrågan på allvar. Kommer det att hjälpa? Det skulle kräva att man backar från generösa ekonomiska vallöften. Är det möjligt? Det finns kanske en föreställning om att Sverige redan är så duktigt på klimatområdet. Men så är det inte om vi tittar på våra konsumtionsbaserade utsläpp.
De politiska partierna verkar också vara helt okänsliga för att exempelvis Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden,, WWF, Sveriges Konsumenter och samtliga djurskyddsorganisationer har kartlagt och rangordnat riksdagspartierna kring hållbar mat, miljö, klimat och djurskydd. Vi som jobbar med hållbar produktion och konsumtion av mat och djurskydd kommer få en utmanande situation efter valet oberoende av utfallet och vilken regering vi får. Men det är väl ingen hemlighet att blocket/sidan M, KD och SD utmärker sig med att säga nej till i stort sett alla åtgärder som ska minska klimatpåverkan och värna miljön. Vinner det blocket kan vi också säga hej till svenska kors rätt till bete och kravet på att nybyggda och ombyggda stallar ska förprövas från djurskyddssynpunkt. Ironiskt nog har en utredning kring smittskyddsaspekter för djur förordat att förprövningen ska inkludera smittskyddsrisker. Miljöpartiet hamnar överst på pallen hos såväl miljö- som djurskyddsorganisationerna med en osäker vänster på andra och socialdemokraterna, liberalerna och centern på en tredje plats.
I Almedalen fanns ett starkt stöd från politikerna, livsmedelsindustrin och LRF om behovet att revidera livsmedelsstrategin från 2017. Den har blivit en tillväxtstrategi med väldigt lite hänsyn till nationella miljökvalitetsmål. Från näring finns kritik på att den gett alldeles för dåligt resultat. Sannolikt vill LRF betona lönsamhetsaspekten för lantbrukarna och självförsörjningsförmågan. Här finns kanske en chans att göra något bra – tillsammans!. Jag rekommenderar läsning av Axfoods rapport Mat 2030. Här finns många bra förslag som jag stöder.