Vi har fått en landsbygdsminister från Kristdemokraterna. KD och LRF med flera vill ha en uppdaterad livsmedelsstrategi. Då finns en del att tänka på och som jag vill skicka med. Särskilt kanske det gäller i det här fallet djurskyddsfrågorna. När det gäller andra hållbarhetsfrågor kommer jag och många andra återkomma.
* Djurvälfärdsutredning
Tidö-avtalet ”En översyn ska genomföras om möjligheterna att på ett sätt som är förenligt med den gemensamma jordbrukspolitiken i EU balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda svenska djurhållningskrav. Syftet ska vara att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion och samtidigt förbättra den globala djurvälfärden”. Man kan hoppas att formuleringen i Tidö-avtalet om bibehållna högt ställda svenska djurhållningskrav är ett regeringslöfte som håller.
* Sverige ska öka sin livsmedelsproduktion inte minst av beredskapsskäl
Beredskap och försörjningsförmåga har blivit allt viktigare. Man vill därför öka den svenska livsmedelsproduktionen. Importen ökar och därför är satsning på export inte meningsfullt utan man måste öka den inhemska efterfrågan. Levande djur kan vara en beredskapsreserv.
* Svenska mervärden är en konkurrensfördel
En nedmontering, harmonisering till EU:s nivå, av svenska regler för miljö och djurskydd, minskar konkurrenskraften. ”Varför ska jag köpa svenskt om det inte finns någon fördel för hållbarheten, djuren och miljön”.
* Svenska konsumenter värderar djurens välfärd högt
Det finns ett flertal konsumentstudier som visar att djurskydd är högt värderat av svenska konsumenter. Studierna visar också att motivationen att köpa svenskt minskar kraftigt om man exempelvis tar bort det svenska beteskravet för kor.
* Proteinskifte ökar risken för ökad import
Ökad konsumtion av växtbaserad mat är en fördel från klimatsynpunkt. Men en stor del av vår konsumtion av baljväxter, frukt och grönt är importerad. Det kan innebära att exempelvis kemikaliebelastningen ökar. Det sker dock en ökad odling av svenska baljväxter. Marknadsandelen för svenska animalier är genomgående hög. Sverige har också goda förutsättningar att föda upp och hålla idisslare, som genom betande och vallodling gynnar biologisk mångfald, kolinlagring, jordhälsa och minskad användning av bekämpningsmedel.
* Det svenska kravet som ger svenska mjölkkor rätt till bete är det starkaste mervärdet för svenska livsmedel
Förutom att konsumentstudierna visar detta, så har en samlad dagligvaruhandel uttalat att beteskravet måste behållas som argument för svensk mat. Att ställa krav på att samtliga nötkreatur ska ha rätt till bete skulle ytterligare stärka argumentet för svenskt kött. Denna fråga drivs av det samlade djurskyddet, tillsammans med Världsnaturfonden, WWF och Naturskyddsföreningen. Vi behöver mer betande djur för att hålla öppet landskap och öka våra naturbetesmarker.
* Djurskyddslagstiftningen ska vara förebyggande
Syftet med lagstiftningen är att genom regelverk motverka dålig djurhälsa och bristande djurvälfärd. Förprövningen av djurstallar från djurskyddssynpunkt har sedan länge varit ett hjälpmedel för att förhindra investeringar som kan innebära problem för djurens hälsa och välfärd. Länsstyrelserna granskar ritningar och besiktigar stallar. Det finns en del kritik på förprövningen, men flera djurhållare uppskattar granskningen och felinvesteringar har undvikas. Det som saknats är värdering om betesmarken räcker för ett ökat antal kor. Detta har skapat problem genom att det har skett en ökning av antalet kor i många besättningar, som idag inte har tillräckligt med betesmark. Det har sedan länge funnit en diskussion om att inkludera smittskydd. Nu har en smittskyddsutredning, SVA och Jordbruksverket, föreslagit att smittskyddsaspekter ska inkluderas i förprövningen. Att då avveckla förprövningen skulle försämra den svenska djurhälsan och smittskyddsberedskapen.
* EU driver mot bättre djurskydd inom unionen
Det hävdas ofta att Sverige ligger längst framme inom djurskyddsområdet. Men det finns områden där Sverige direkt ligger efter andra medlemsländer. Förbud mot minkuppfödning och burhöns är exempel. Det finns också certifierade djuromsorgskoncept, som mycket väl kan tävla mot svensk konventionell djurhållning och gör det. Svensk djurhållning kan inte leva på att man tveksamt hävdar att man är ”bäst”. Det är angeläget att svenska djurägare har stöd hos starka opinionsbildare. Om regeringen och näringen inte är lyhörd i dessa viktiga frågor, får man finna sig i att kämpa i motvind.
En kommentar
Kan vi verkligen påstå att Sverige ligger efter inom djurskyddsområdet på grund av minkuppfödningen? Den senaste undersökningen av burminkens beteende utförd på uppdrag av Jordbruksverket menade att minkarna inte uppvisade större problem med stereotypa beteenden. I övrigt håller jag med dig, speciellt nu när Danmark går mot ett totalförbud mot spalt vilket sedan innan redan omfattar helspaltboxar för tjurar.