Nästa år en utmaning

Första januari övertar Sverige ordförandeskapet i EU. Det sägs alltid att det inte är läge för ordförandelandet att driva egna frågor, men det innebär ett stort ansvar att bara ro hem den lagstiftning som är på gång. Och det ska ske med ovana ministrar. Jag ser att man planerar ett informellt miljöministermöte i april. Det blir tufft för en miljöminister, där svenska regeringen i många avseenden har backat från svenska miljö – och klimatambitioner. Om detta är många experter, myndigheter och miljöorganisationer överens. Sverige ska också genomföra en djurskyddskonferens i slutet av juni. Och hur kommer det stämma med den djurvälfärdsutredning som regeringen ska genomföra. Den utredning som många bedömer bl. a ska handla om svenska kors rätt till bete. Den ansökan som Växa har skickat till etiska djurförsöksnämnder för att pröva kor på stall i 18 månader skickar dåliga signaler kring svensk djuromsorg. Och ansökan fyller inte rimliga krav på vetenskaplighet. Det finns ingen kontrollgrupp och inga kriterier för djurvälfärd, som uppfyller djurskyddslagens krav på naturligt beteende. Djurskyddsorganisationerna tillsammans med Vi Konsumenter har skrivit en debattartikel i Uppsala Nya-tidning 22 december. Rubriken blev : Fler, inte färre kor bör få komma ut på bete. Det är referat från mitt uttalande i tidningen Djurskyddet. https://unt.se/debatt/artikel/ansokan-inlamnad-i-uppsala-kor-kan-tvingas-sta-inne-pa-betong-och-gummigolv-i-18-manader-utan-en-enda-utevistelse/r2z1x7pr

Att den nya landsbygdsministern skulle verka för en revidering av livsmedelsstrategin från 2017 var givet . Det har drivits av KD, LI och LRF. Han talar mycket om konkurrenskraft och att vi I Sverige ska ha samma regelverk som EU för att sänka kostnaderna. Man talar lite om den andra delen av åtagandet d v s att uppfylla nationella miljökvalitetsmål. Nu har landsbygdsministern kallat till möte den 7 februari. Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen, Vi konsumenter, Sveriges Konsumenter, Reformaten och World Animal Protection har än en gång skrivit till landsbygdsministern för att påverka revideringen av livsmedelsstrategin. Våra organisationer önskar se en livsmedelsstrategi som:  
-Innehåller konkreta mål och förslag som styr mot ökad biologisk mångfald, minskad klimatpåverkan, mindre och ansvarsfull användning av bekämpningsmedel samt minskad övergödning. 
– Integrerar strategier för folkhälsa och hållbar livsmedelskonsumtion, t ex genom att anamma mål som tas fram inom regeringsuppdraget till Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten.    
– Underlättar för konsumenter att göra rätt genom att skapa förutsättningar för hållbara val i vardagen genom åtgärder för utbud, märkning och kunskapslyft.     
– Stärker djurvälfärd och djurhälsa, något som till exempel kommer till uttryck genom en högre andel betande djur i landskapet.   
– Har en bred politisk uppslutning bakom insatser och mål för ekologisk produktion och konsumtion i Sverige, likt den som finns i Danmark.    
– Prioriterar forskning och innovation som utvecklar matproduktion inom planetens gränser.    
– Ger långsiktiga villkor och finansiering för åtgärder i primärproduktionen som styr mot ökad hållbarhet, som t ex Klimatklivet.    
– Främjar hela det svenska lantbruket, inte bara det mest produktiva mätt i kilo avkastning.

Den 19 november 2016 lämnade WWF, Naturskyddsföreningen, World Animal Protection Sverige, Sveriges Konsumenter, Konsumentföreningen Sthlm samt Ekologiska lantbrukarna in följande förslag till vision för det svenska matsystemet: 

År 2030 äter det svenska folket hälsosamma, välsmakande och säkra livsmedel som producerats på ett hållbart sätt av lönsamma och konkurrenskraftiga företag, och bidrar till uppfyllandet av FN:s hållbarhetsmål. En hållbar livsmedelskedja bygger på: 

– ekosystemens bärkraft och planetens gränser; 
– att konsumenterna har förtroende för livsmedelskedjan och förmågan att göra medvetna val; 
– förebyggande djurhälsovård som ger friska djur; 
– att lönsamma livsmedelsföretag och lantbruk finns i hela Sverige med en stark marknad nationellt och internationellt; 
– innovation och ett väl samordnat forsknings- och utvecklingsarbete. 

Livsmedelskedjan är transparent, alla aktörer tar ansvar och gör åtaganden för att uppnå en hållbar livsmedelskedja. 

När Livsmedelsstrategin togs fram enades flera av oss om en vision för det svenska matsystemet. Vi är stolta över denna vision som visar på att konsumenter, ideella organisationer, näringsliv och beslutsfattare är redo att gå hand i hand för ökad hållbarhet. Utifrån våra ståndpunkter och våra medlemmars intressen vill vi nu be om ett möte med landsbygdsministern för att vidare diskutera behovet av och innehållet i en uppdaterad livsmedelsstrategi.   Det blir en verklig utmaning. Landsbygdsministern Peter Kullgren har som tidigare ministrar och som ett vanligt politikeruttalande sagt att vi som politiker inte ska uttala oss om vad folk ska äta. Jag konstaterar att alla undertecknare av årets skrivelse inte bjudits in till mötet i februari –respektlöst!

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.