”Därför är betesdjur bra för biologisk mångfald” var rubriken i DN i söndags. En bra artikel som stöder min kamp för fler betande djur i Sverige och inte färre. Färre betande kor vill Växa ha, som jag skrev om i förra bloggen och som låg bakom vår (Vi Konsumenter och djurskyddsorganisationerna) debattartikel i Uppsala Nya Tidningen 22 december 2022. Många mjölkproducenter, inklusive LRF, särskilt stora, vill kunna hålla korna inomhus hela året. Intressant att ledaren i Uppsala Nya Tidningen kraftfullt backade upp vår uppfattning. ”Djurplågerimjölk i glaset, nej tack” var rubriken 3 januari.
Frågan kring animalier och betande djur har också blivit högaktuell med anledning av arbetet med nya nordiska näringsrekommendationer NNR2022. Nya nordiska näringsrekommendationer ska publiceras i juni 2023. Arbetet finansieras av nordiska ministerrådet och leds av norska Helsedirektoratet. De uppdaterade näringsrekommendationerna ska i ökad omfattning integrera miljömässig hållbarhet. I det arbetet har NNR2022 projektet etablerat ett samarbete med Chatham House i London.
Det ligger ett stort ansvar på nationella myndigheter i Sveriges fall, Livsmedelsverket, att anpassa nationella näringsrekommendationer till nationella förutsättningar exempelvis generationsmålet, miljökvalitetsmål, livsmedelsstrategin och ambitioner kring levande landsbygd. EU-beslut kring hållbar produktion måste också beaktas liksom ny kunskap kring fler viktiga hållbarhetskriterier. Näringsrekommendationerna måste exempelvis inkludera biologisk mångfald, kemikalier (bekämpningsmedel), kolinlagring (jordhälsa) m m. Rekommendationerna måste också beakta effekterna av konsumtionen av inhemskt producerade råvaror respektive råvaror producerade utanför landets gränser. Naturvårdsverkets PRINCE-rapport 6842 från 2018 visade att konsumtionen av importerade livsmedel bidrog till stor del till av klimatavtrycket, användningen av antibiotika och bekämpningsmedel. I tider med ansträngd ekonomi riskerar konsumenterna prioritera billigare importerade livsmedel. Det kan negativt påverka ett flertal hållbarhetskriterier- klimatpåverkan, kemikalieanvändning, antibiotikaanvändning och biologisk mångfald. Nordiska näringsrekommendationer måste därmed beakta hur livsmedlen produceras och inte bara typen av livsmedel. En minskning av animaliska livsmedel och övergång till växtbaserade kan exempelvis innebära ökad import och en ökad användning av kemikalier i produktionen.
Det har kommit två rapporter med Chatham House som huvudförfattare. Den första skrev jag om i september och uttryckte stor oro över slutsatserna. Den senaste Overview of food consumption and environmental sustainability considerations in the Nordic and Baltic region, kanske är den mest utmanande eftersom den utvärderar Norden och Baltikum. Vi är många som är kritiska och djupt oroade. Rapporten fokuserar en minskning av all animalieproduktion, kött, mjölkprodukter och egg. Spannmålsproduktion ska användas för humankonsumtion i stället för till foder.
Med hjälp av kunniga ledamöter i KSLA kan konstateras att bl a att EAT-Lancet dieten innebär brist på såväl viktiga spårelement och vitaminer. Chathams rapport kritiseras också av Christel Cederberg för att flera mycket viktiga aspekter om matproduktionens miljökonsekvenser inte överhuvudtaget är med i analysen. Man förlitar sig helt på review studier av LCA av lantbruksprodukter men ett genomgående problem med detta är att internationella LCA-studier inte i tillräcklig omfattning har inkluderat effekter på biologisk mångfald, effekter på ekosystem och hälsa av bekämpningsmedel, markkvalitet samt effekter på ekosystemtjänster av allt mer monokulturella landskap. Synpunkterna från Christel Cederberg m fl inte minst Åke Bruce har inneburit att KSLA har krävt av NNR2022 att det krävs en ny rapport för att kunna ta ställning:”Overview of food consumption and environmental sustainability considerations in the Nordic and Baltic region contains so many omissions, irrelevant facts regarding Swedish conditions and general ambiguities that it is necessary for NNR 2022 to present a new version before it is possible to proceeded with food based nutrient recommendations”.
Biologisk mångfald d v s en mångfald av växter, djur, svampar och mikroorganismer är nödvändig för att bevara resilienta ekosystem. Motståndskraftiga ekosystem är nödvändiga för att begränsa och balansera klimatpåverkan och för att kunna hållbart producera livsmedel. I svenska miljökvalitetsmål ingår ett rikt växt – och djurliv och ett rikt odlingslandskap. Internationellt har frågan länge funnits på dagordningen och senast vid COP 15 i Kanada beslutades om konkreta åtgärder. För svensk del ska f f a restaureras förbuskade betesmarker. De svenska naturbetesmarkerna (definierade i Svenskt Sigills Naturbeteskött) är rika på en mängd olika växter, insekter och djur. De har jämställts med Amazonas regnskogar i artrikedom. Det innebär att vid val av animaliska livsmedel måste den biologiska mångfalden prioriteras. Produktion med enkelmagade djur som grisar och fjäderfä bidrar inte till den biologiska mångfalden, medan idisslare som betar naturbetesmarker gör det i stor omfattning. Cirkularitet på gårdsnivå med djurhållning med idisslare och växtodling innebär också fördelar där växtnäringen cirkulerar och vallodling bidrar till minskat näringsläckage, ökad jordhälsa och minskat behov av bekämpningsmedel.
Monokulturer inom växtodlingen har allt mer fokuserats. Monokulturer innebär en utarmning av den biologiska mångfalden och ett ökat beroende av insatsmedel som bekämpningsmedel och konstgödsel. Chatham-rapporten har med hänvisning till brist på data inte inkluderat biologisk mångfald, vilket måste uppfattas helt i strid med FN:s fastställda ambitioner senast vid COP 15.
I planetens gränser ingick tidigare kemiska föroreningar. Dessa inkluderas inte i EAT Lancet 2019 p g a att det saknades data. Nu har kemikalieföroreningar aktualiserats. I reviderade planets gränser inkluderar ”Novel entities” såväl kemikalier som plast och antibiotika. Chathams rapport behandlar mycket begränsat användningen av bekämpningsmedel i växtodlingen. Ökad odling av baljväxter som ersättning för animaliskt protein innebär fördelar från klimatsynpunkt, men kan innebära ökad användning av bekämpningsmedel. Man diskuterar inte vallens fördelar med minskat näringsläckage, kolinlagring och minskad användning av bekämpningsmedel. Pikant nog hänvisar man till att i UK används en stor mängd kvävegödsel på betesmarkerna, vilket visar att huvudförfattarna inte känner till nordiska förutsättningar.