I höstas fick jag några frågor från tidningen Grisföretagaren. Mitt svar känns lika relevant idag. Situation är extrem och kan kanske mest kan jämföras med tiden åren kring och efter EU-inträdet då alla klagade på höga livsmedelspriser och EU-anslutningen var del av lösningen på problemet. Då talades lite om svenska mervärden. Sedan dess har väldigt mycket hänt. Det finns stort förtroende för svensk mat och självförsörjningsförmåga har hamnat på dagordningen. Inom Sveriges Konsumenter talar vi om att försöka skapa förståelse för att matpriserna går upp och ge tips om hur man kan minska sina matkostnader utan att ge avkall på ”kvalitet”. Tappet för ekologiska produkter är ett exempel på att pris styr valet.
Fråga: Med allt högre utgifter för hushållen (exempelvis mat, el, drivmedel); hur tror du svenska konsumenter kommer att resonera framöver i sitt val av protein? Kommer de i högre utsträckning välja vegetabiliska proteiner? Kommer de att i högre utsträckning välja billigare kött, kanske gris/kyckling framför nöt, eller rent av utländskt kött?
Svar: Ja, jag tror att man kommer ändra sina inköp av mat. Det kan ske en övergång från det dyrare nötköttet till kanske mest kyckling, men kanske också griskött. Sannolikt blir det en minskad köttkonsumtion totalt. Inte minst beroende på den allmänna debatten kring det röda köttets klimatpåverkan och priset på kött. Vi har sett ett kraftigt ökat intresse och utbud av växtbaserad mat, även om efterfrågan viker något. Nötköttet har det tuffare med tanke på hur ”experterna” pekar ut detta från hållbarhets – och hälsosynpunkt. Risken är att importen ökar. Det har redan synts när det gäller fågel. Som tidigare är det inom restaurang och storhushåll som risken är störst att import ersätter svenskt. Men jag tror (och hoppas) att importerat griskött har sämre rykte än importerad kyckling. Kanske främst beroende på antibiotikadebatten.
Fråga: Vilka mervärden hos det svenska grisköttet väger tyngst för konsumenterna enligt din erfarenhet?
Svar: Svenska mervärden är viktiga när det gäller förtroendet för svenskt griskött. Jag tror inte, till skillnad från ATL, Edvin Hollerz, att svenskt ursprung räcker som mervärde. Svenska djurskyddsregler uppfattas som ambitiösa och antibiotikaanvändningen är låg. Men pass opp. Det finns import av certifierat griskött typ Beter Leven som kan konkurrera. Jag tror inte opinionen accepterar ”skandaler” typ griskrisen 2009. Det är bra att branschen valt grundcertifiering som säkerhet. Diskussionen kring vilket kött som gynnar hållbarhet kommer att fortsätta d v s att grisar och kycklingar konkurrerar med att konsumera grödor som spannmål och proteingrödor som istället kan användas för humankonsumtion. Idisslare främjar biologisk mångfald och omvandlar gräs och örter. Den positiva hållningen till naturbeteskött är ett exempel.
Fråga: Finns det något som lantbruksbranschen/bönderna kan bidra med för att i möjligaste mån få konsumenter att fortsätta välja och kanske även öka sina inköp av svenska livsmedel i allmänhet och svenskt griskött i synnerhet? Vad i så fall?
Svar: Se över om mervärdena kan stärkas. Jobba med klimatfrågorna på gårdsnivå. Resurseffektivisering och omställning till fossilfritt är viktigt. Minska sojainblandningen i foder och ersätt med inhemska proteingrödor. Att ifrågasätta GMO-friheten gynnar inte debatten. Sätt mål för biologisk mångfald. Ta bort provocerande regler, som att tillåta avvänjning av smågrisar vid 21 dagar (jag kan alla regler som gäller). Se till att inte kritisk insyn på gårdarna hittar rutinmässig fixering av suggor. Bejaka lösgående grisande suggor (End the Cage Age). Bejaka att CO2-bedövning ifrågasätts.
Kommunicera! Att jobba med den offentliga upphandlingen blir viktigt Ha dialog med NGO:s ex konsumentföreningar, djurskyddsorganisationer och miljöorganisationer. Ha kunniga och trovärdiga avsändare av budskap kring svenska mervärden – kloka uppfödare eller kanske veterinärer.
Läs mer https://www.grisforetagaren.se/artikel/2231461/allt-hgre-livsmedelspriser–hur-pverkas-griskttet.html