I förra veckan presenterade landsbygdsministern Peter Kullgren arbetet med en ny livsmedelsstrategi 2.0. KSLA hade ett välbesökt seminarium med inspel dagen innan. Utredningen kring det globala arbetet mot antibiotikaresistens presenterades på KSLA i tisdags. Och i fredags presenterade Peter Kullgren utredaren av djurskyddet. Inte förvånande är fokus från landsbygdsministern konkurrenskraft, ökad lönsamhet, ökad produktion och förenkling. Utredningen kring djurskyddet, som är en effekt av Tidö-avtalet, föregicks av en debattartikel i Aftonbladet undertecknad av Peter Kullgren och Martin Kinnunen (SD), vilket bekräftar att det var SD, som låg bakom skrivningen i Tidöavtalet.
Livsmedelsstrategin från 2017 har gjort flera besvikna. Produktionen har inte ökat. Lönsamheten är pressad i såväl primärproduktionen som i förädlingsledet. Men dessutom har strategin inte bidragit till att uppfylla nationella miljökvalitetsmål, vilket också var syftet. Jag tycker man glömmer bort det stora förtroendet för svenskproducerad mat och ökade svenska marknadsandelar för animaliska livsmedel. Att dessa viker nu beror ju tyvärr på ökade livsmedelspriser och ökad import. Utvecklingen pekar på att vi bör satsa på att påverka restaurang och storhushåll där importandelen är hög.
Från Sverige – märkningen går bra och den var efterlängtad när den kom 2016. Svenskmärkningen har avläst konsumententattityder årligen från 2018. I april 2022 ansåg 83 % att man vill stödja svenska bönder. Mindre antibiotika (75 %), kortare transporter (74 %), bättre djurskydd (73%) och bra från miljö – och klimatsynpunkt (70 %) är viktiga mervärden. Att djuren får vistas ute är mycket viktigt eller viktigt för 72 % av 1000 tillfrågade (You Gov 2021). Det stämmer väl med en konsumentstudie från Svenskt Kött 2020, där 73 % av de tillfrågade ansåg att god djurhållning innebar utevistelse för djuren. I You Govs undersökning tycker 82 % att det är viktigt djuren behandlas väl. Man är klar över och anser att det är viktigt att djuren behandlas bättre i Sverige än i många andra länder. Än viktigare är att det används mindre antibiotika i Sverige.
Så vad kommer en reviderad livsmedelsstrategi och ett utrett djurskydd få för betydelse för svenska mervärden? Jag har tidigare citerat Edvin Hollertz, ATL som tror att svenskt räcker som mervärde. Jag med flera exempelvis Åsa Domeij, Axfood, tror inte det. T o m Peter Kullgren lyfter svenskt djurskydd och låg antibiotikaanvändning som mervärden. Lite patetiskt att man i utredningsdirektivet hänvisar till Konkurrenskraftutredningen från 2015. Man tar upp förenklingar. Sedan den dåvarande oppositionen ville avveckla förprövningen av djurstallar från djurskyddssynpunkt, har smittskyddsutredningen förordat att smittskydd ska ingå i förprövningen. Med hänvisning till att allt talar för ett ökat smittryck på svenska djurbesättningar så blir förprövning från smittskyddssynpunkt ett viktigt instrument. Besättningsstorlekarna ökar och effekterna av ett utbrott blir allt större. Fågelinfluensa – och salmonellautbrott talar sitt tydliga språk. Det har uppstått en diskussion kring storskaligt jordbruk kontra värdet av ett jordbruk med mindre gårdar, som är mindre sårbart för såväl klimatförändringar som allvarliga djursjukdomar.
För något år sedan föreslog vi LRF att genomföra aktuella beräkningar över vad svenskt regelverk betyder. Input till konkurrenskraftutredningen kom som partsinlaga från näringen. LRF var inte intresserat. Jordbruksverket tittade på scenarios för kor på stall och med bete. Det var just scenarios och bättre djurhälsa för betande djur ingick inte. Studien ”Den svenska modellen – hävstång eller ok för svensk svinproduktion” (Jonasson L et al 1997) visade att i jämförelse med dansk grisproduktion som tillämpade antibiotikatillsats i foder och EU:s djurskyddsregler, visade att svensk uppfödning hävdade sig mycket väl med striktare djurskyddsregler och utan antibiotika generellt i foder. Kostnaden för den svenska modellen var marginell. Vi hoppas nu att utredningen räknar på riktigt. Vem vet, dessa beräkningar kanske just visar att svenska mervärden bidrar till lönsamhet och konkurrenskraft.