Det råder fortfarande osäkerhet vilken form den reviderade livsmedelsstrategin ska ta. Kanske blir den snarare en handlingsplan eftersom en mer omfattande ansats kräver en proposition som måste få stöd i riksdagen. Statssekreteraren Dan Ericsson ger inga direkta svar, men avstämning ska ändå ske med miljö -och jordbruksutskottet. Just nu vill man lyssna av underifrån och ger möjlighet till inspel via en speciell mail-adress. Det tänker Vi Konsumenter utnyttja.
Förändringar i livsmedelsstrategin bör bygga på en ordentlig analys. Vilken är den verkliga självförsörjningsgraden och hur ska den beräknas? 50 % är inte relevant. Hur mycket av vad vi kan producera och som vi konsumerar i Sverige har svenskt ursprung? Vilken är en realistisk prognos kring export? Varför har varken nationella miljömål eller lönsamhet i primärproduktionen uppnåtts med livsstrategin från 2107? Om vi ska öka produktionen – vad och på vilket sätt? Hur bidrar en ökning till såväl ökad hållbarhet som ökad lönsamhet?
Det här tycker jag är viktigt i den reviderade strategin:
* Skärpning av EU:s regelverk för djurskydd för att minska risken för antibiotikaresistens
Det finns ett starkt stöd från hela livsmedelskedjan inklusive konsument när det gäller behovet av ett kraftfullt förbättrat regelverk kring djurskydd och implementering. Detta är nödvändigt för att bidra till friska djur och minskat behov av antibiotika och därmed minskad risk för antibiotikaresistens. Internationellt arbete kring antibiotikaresistens är ett åtagande enligt den nationella strategin.
* Ökat fokus på biologisk mångfald
Förutom behov av insatser för att minska livsmedelskedjans klimatpåverkan måste åtgärder vidtas för att bevara och öka den biologiska mångfalden. Ökat stöd till naturbetesmarker och restaurering av tidigare betesmark. Jag vill se fler djur på bete och stöd till certifieringen Naturbeteskött. Tjurar på stall ifrågasätts av konsumenter och dagligvaruhandel. Nordiska näringsrekommendationer måste också respektera krav på biologisk mångfald och svenska förutsättningar.
* Svenska mervärden måste säkras för att behålla trovärdighet och konkurrenskraft mot ökad import.
Det finns ett starkt stöd hos svenska konsumenter för svenska mervärden som en låg antibiotikaförbrukning, ett gott djurskydd, korta transporter och miljö och klimat. Konsumentstudier visar att konsumenterna värderar högt att djur får beta, exempelvis mjölkkor, vilket också har stöd hos dagligvaruhandeln. För trovärdigheten bör livsmedelsstrategin även i fortsättningen stödja av riksdagen beslutade 16 miljökvalitetsmål liksom stöd till ekologisk produktion och konsumtion. Det är tveksamt om Sverige kan vara lågprisland med hänvisning till klimat, avstånd, arbetskrafts- och byggkostnader m m.
* Ursprungsmärkning är en förutsättning för att stärka svensk marknadsandel
En stor del av den importerade maten konsumeras inom restaurang och storhushåll. Därför blir ursprungsmärkning där särskilt viktig och har starkt stöd hos konsumenterna. Sverige har drivit frågan om ursprungsmärkning av kött på restaurang och jag har svårt att förstå varför regeringen har dragit tillbaka ansökan. Den frivilliga märkningen Från Sverige har ökat och uppskattats. Men en förutsättning för kommunikationen har varit svenska mervärden.
* Minskad klimatpåverkan
Minskad konsumtion av animaliska livsmedel bör i första hand gälla importerade produkter. Konsumtionen av kött och mejeriprodukter ska gynna svenska miljökvalitetsmål som ett rikt odlingslandskap och biologisk mångfald. Det är också viktigt för kommande nordiska näringsrekommendationer. Innehåll av för människan nödvändiga näringsmedel måste beaktas. Ökad stimulans behövs till odling av svenska baljväxter, grönsaker och frukt och till investeringar i leden efter primärproduktionen. Prioritera stöd till övergång till fossilfritt jordbruk. Kolinlagring i jordbruksmark exempelvis regenerativt jordbruk innebär en intressant potential.
* Minskad sårbarhet
Fakta visar att det svenska jordbruket kan försörja mer än den svenska befolkningen med energi och protein. Sårbarheten ligger i importerade insatsmedel som drivmedel, handelsgödsel, foder, läkemedel, reservdelar m m. Inriktningen bör därför vara att minska den sårbarheten. Att behålla och öka marknadsandelar för svenska livsmedel är en viktig del av att minska sårbarheten (se tidigare synpunkt) och öka hållbarheten. Strukturrationaliseringen har ökat sårbarheten. Särskilt gäller detta djurhållningen med stora besättningar där sjukdoms- och zoonosutbrott får stora effekter. Smittskydd bör ingå i förprövningen av djurstallar. Ökad export av svenska råvaror bedöms vara behäftad med stor osäkerhet.