Ska vi ha några kor i Sverige?

Daniel Öhman, grävande journalist på Ekot med livfullt stöd av Elin Röös drog i gång debatten kring kornas metanutsläpp. Bakgrunden var en granskning av LRF:s Hjärtas Mjölk något olyckliga argumentation kring kor – metan och klimat. Så här skrev jag till Daniel Öhman i tisdags: ” Vi har flera av planetens gränser som måste beaktas. Biologisk mångfald, näringsläckage av kväve och fosfor och användningen av kemiska bekämpningsmedel m fl. Vi har målkonflikter som inte är så lätta att hantera. Å ena sidan släpper nötkreatur (men även idisslande hjortdjur) ut metan i samband med matsmältningen. Å andra sidan är betande djur en förutsättning för att vi Sverige ska klara våra åtaganden gentemot beslut i COP 15 och EU-krav på biologisk mångfald. Vi skulle behöva fördubbla vår areal av naturbetesmarker. Det pågår också mycket arbete för att minska nötkreaturens metanutsläpp. Betande djur uppfyller också kravet på djurvälfärd och uppskattas av konsumenterna. Vallodling är intressant för att den bidrar till kolinlagring, minskar behovet av bekämpningsmedel och minskar näringsläckaget. Och visst kan vallen även användas för att processas till protein, men kretslopp på gårdar med nötkreatur har visat på hög kolinlagring i marken. Stallgödseln bidrar till detta. Sverige har också nationella miljökvalitetsmål som förutom klimatpåverkan, ska uppfylla kravet på giftfri miljö, biologisk mångfald och ett rikt odlingslandskap”. Daniels svar blev ”Helt korrekt Gunnela. Men det betyder inte att man bör sprida felaktiga påståenden om kornas klimatpåverkan. Och det är det vi granskat”.

Men oj, vilken fart det blev på debatten. Daniel Öhman nöjde sig inte med att hänga ut LRF Mjölk, utan också landsbygdsministern Peter Kullgren fick schavottera med anledning av livsmedelsstrategin. Lite festligt att han svarade som Sven-Erik Bucht på sin tid att han inte vill lägga sig i vad folk äter. Det är ju ett känt politikersvar, som nog inte håller i längden. Vi får se vad Livsmedelsverkets och Folkhälsoinstitutets utredning och Nordiska Näringsrekommendationer utmynnar i. Jag har inte avlyssnat fortsättningen, men jag har förstått att Ekot också tagit upp den svåra frågan kring kött och hälsa.

Mina kompisar i nätverket för hållbar produktion har suckat lite uppgivet och stöder mina argument. Det kommer intressanta och viktiga inlägg på Facebook och Twitter (se speciellt Gunnar Rundgren och Jenny Jewert). Till mina argument tillkommer det felaktiga i att räkna om metan till koldioxidekvivalenter. Vi måste sannolikt acceptera visst utsläpp av metan från vår livsmedelsproduktion, men begränsa detta till aktiviteter som gynnar andra hållbarhetmål. Här blir nästa CAP ett viktigt instrument för att styra åt det håll vi vill. WWF har intressanta tankar kring detta. Och glöm inte den växtbaserade dietens effekter på våra nationella hållbarhetsmål. Att vallskörd kan användas till att framställa protein är intressant, men det gäller ju kanske på sikt och inte nu. Stefan Hellstrand brukar måla upp skräckscenariot att om vi skulle följa EAT Lancets förslag till global diet så skulle 80 – 90 % av nötkreaturen bort. Och det mullrar kring effekten av nya nordiska näringsrekommendationer på självförsörjning och anpassning till förutsättningar i Norden. Även där lyser utvecklingen av biologisk mångfald med sin frånvaro. Befintlig forskning har ju tydligt fokus mat – klimat.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.