Framtiden var bättre förr- eller?

Aldrig har väl detta påstående varit mer relevant. Begreppet ”hållbar utveckling” introducerades av den amerikanske miljövetaren och författaren Lester R. Brown 1981. Det fick sin internationella spridning 1987 då FN-kommissionen för miljö och utveckling, World Commission on Environment and Development, även kallad Brundtlandkommissionen, lanserade begreppet i rapporten ”Vår gemensamma framtid. Aldrig har väl Brundtland- deklarationen från 1987 känns viktigare. En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. DN tar i sin ledare den 9 april precis upp den tanke jag haft sedan länge. ”Att göra uppoffringar för barnen är en självklarhet”. Jag är född på 40-talet och har levt hela mitt liv i en värld med stabilt klimat. Somrarna var förutsägbara – lite sol, lite regn men sällan långvarig torka eller värmeböljor med över 30 grader. Snön kom inte sällan i december och låg till början av mars. I bland var det minus tjugo grader i Stockholmstrakten. Jag upplevde aldrig blötsnöstormar som knäckte mängder av träd och grenar. Stormar ja visst, men de kom nästan aldrig mitt i vintern. Min son född 1974 har knappast heller upplevt extremväder. I bästa fall lever jag kanske tio år till. Men min son och mina barnbarn? Vilken värld är det vi lämnar över?

Vad säger DN:s ledare ”Men vi måste äta mindre kött. Ingen solenergi i världen kan trolla bort djurhållningens och jordbrukets utsläpp”. Det är väl den enkla uppfattning som gäller. Det är jobbigt att sätta sig in i livsmedelsproduktionen och jordbrukets förutsättningar. Att beskriva vad jordbruket bidrar med förutom mat. Vi har inte bara en klimatkris utan en ekosystemkris. Det är ju just solenergin och fotosyntesen som är unik när det gäller jord – och skogsbruket. Det finns ingen annan produktion som har förutsättningarna att genom fotosyntesen lagra in mängder av kol i marken. Och det kan vi utnyttja ännu mer genom att hålla marken grön samtidigt som vi minskar dagens problem med övergödning, kemikalier och förlust av biologisk mångfald. Att förändra svenskt jordbruk kräver en ordentlig systemanalys. En kraftig minskad efterfrågan på kött och mjölk riskerar att slå ut jordbruket i områden där det behövs som mest för att leva upp till miljömålen exempelvis biologisk mångfald. Speciellt kommer Norrland och skogs-och mellanbygderna drabbas, där det är svårt att utveckla alternativ till djurhållning med vall och bete. Det får effekter på såväl ekologisk som social hållbarhet.

Djurhållningens ökade effektivisering genom exempelvis ökad avkastning per ko är en framgångssaga. Färre kor ger lika mycket mjölk. Därigenom har vi kraftigt minskat utsläppen av klimatgaser per kg mjölk. Och diskussionen kring hur man ska se på biogent metan till skillnad från CO2 sprider sig. Det finns också en ökad insikt om att LCA-analyser har stora brister när det gäller att fånga upp systemfel. Att samla LCA-analyser var vad NNR2022 har gjort. En norsk analys visar att skulle man tillämpa EAT Lancets dietrekommendationer i Norge, skulle i stort sett hela det norska jordbruket kollapsa (Hellstrand et al 2023). Vi får en stor del av vår energi och vårt protein från animalier för att inte tala om viktiga vitaminer och spårelement. Arbetet med nya nordiska näringsrekommendationer NNR2022 saknar helt system – och konsekvensanalyser. En utmaning för Livsmedelsverket som slutligen ska utforma svenska kostråd.

Men vad ska vi göra? Vi måste konsumera på annat sätt. Vi överutnyttjar våra naturresurser. Vi måste skapa cirkulära system där vi återanvänder i stället för att förbruka jungfruliga material/metaller. Vi måste göra mer naturnytta för att få motståndskraftiga ekosystem – vårda svenska naturbetesmarker genom svenskt nötkött och svensk ost i stället för att köpa nötkött eller kyckling från Brasilien. Vi måste minska våra utsläpp av koldioxid. Den stora utmaningen är att fasa ut fossil energi. Men att ersätta bilar som drivs med fossila bränslen med elbilar är en kraftig förenkling. Även elbilar kräver nya resurser och skapar hälsoproblem. Vi måste förbättra vårt resande. Att konsumera vård, omsorg och kultur hellre än ständigt ny köpa nya tekniska prylar. En bättre men hållbar värld. Den finns.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.