Det norska Hälsodirektoratet har kommit med sin slutrapport på 200 sidor som underlag till nya nordiska näringsrekommendationer NNR. Det finns konkreta förslag på exempelvis mängden kött, fågel, mejeriprodukter och ägg. Fem rapporter tidigare har publicerats som underlag för hållbarhetsaspekterna. Kritiken har varit massiv. Nu ska dessa av Livsmedelsverket omformas till svenska reviderade kostråd. Det finns all anledning att ställa tuffa krav på svensk anpassning. Sammanfattningsvis krävs att Livsmedelsverket, med utgångspunkt från frågans komplexitet tar ansvar för en bred systemanalys som utreder effekter av förändringar i dagens kostråd och föreslår justeringar. Naturvårdsverket liksom Jordbruksverket som ansvarar för nationella miljökvalitetsmål bör ingå i processen, som sedan skickas ut på remiss. Det syntesarbete inom miljömålsrådet som utarbetats om målbilder för ett hållbart livsmedelssystem (maj 2022) av nio myndigheter kan vara vägledande.
Ändrade kostrekommendationer som förväntas påverka efterfrågan på olika livsmedel måste prövas från ett nationellt systemperspektiv. Den förenkling och de slutsatser som präglar rapporterna från NNR kan få stor negativ betydelse från flera synpunkter. Systemanalysen måste utgå från hela livsmedelskedjan och omfatta samtliga hållbarhetsaspekter. Nationella miljökvalitetsmål kan vara vägledande liksom planetens gränser. Det innebär att såväl klimatpåverkan, biologisk mångfald, giftfri miljö, övergödning, erosion, vattenanvändning, som sociala aspekter måste beaktas. Därutöver måste jordbrukets förmåga att genom fotosyntesen inlagra kol inkluderas i systemanalysen. Sårbarhet och självförsörjningsförmåga måste tydligt beaktas med hänvisning till förväntade kriser. Vilka effekter ger importerade livsmedel på olika hållbarhetsaspekter (PRINCE-rapporten 2018)? Aspekter som livsmedelssäkerhet, djurvälfärd, djurhälsa bör också ingå i utvärderingen. En norsk systemstudie (Hellstrand et al 2023) har visat att effekten av att följa EAT Lancets dietrekommendationer skulle rasera förutsättningarna för norskt lantbruk.
Livsmedelsverket anför att kostråden måste ha vetenskaplig grund. Kritiken mot NNR2022 miljö – och hållbarhetsanalys är att den är för smal och för ytlig. Inte sällan bygger den på felaktiga fakta. Chatham House har gjort en granskning av forskning inom området. Forskningen kring klimateffekter är mer omfattande än forskning kring den svårare frågan kring naturnytta (biodiversitet). Kartläggningar inom området domineras av LCA-analyser, som bakgrund till klimatpåverkan. Det är väl känt att LCA-analyser avläser negativa miljöeffekter men har begränsningar i att avläsa systemeffekter, biologisk mångfald, jordhälsa eller djurvälfärd. Bekämpningsmedlens effekt på ekosystemen ingår inte heller. Stockholm Resilience Center analys 2019 (Amanda Wood) av den svenska kosten i relation till EAT Lancets planetary boundaries visade att den största utmaningen (störst och mest röd i figuren planetens gränser) handlade om ”extinction rate” d v s krav på ökad biologisk mångfald. Ändå nämns detta bara perifert i dokumentationen från NNR kring rött kött. COP15, 2022 innebär åtaganden kring biodiversitet liksom EU:s krav på åtgärder för att öka den biologiska mångfalden. Det skattas att Sverige åtminstone måste dubblera arealen naturbetesmark från nuvarande halv miljon hektar.
En minskning Sverige är ett avlångt land med mycket olika förutsättningar för livsmedelsproduktion. Götalands slättbygder, skogs och mellanbygder och stora delar av Norrland har helt olika förutsättningar för växtodling och djurhållning. Ambitioner kring en levande landsbygd i hela landet är en värdefull dimension. Det krävs tydligare definitioner avseende olika köttslag, produktionsformer och olika växtbaserad mat. Effekten av en minskning av köttkonsumtionen med 30 % måste belysas och ses i samband med behovet av svenska mejeriprodukter, för att upprätthålla ett hållbart livsmedelssystem och för att tillgodose utsatta grupper med tillräcklig näring. Vallodling och bete är kritiska frågor i sammanhanget. En minskning av den svenska köttkonsumtionen riskerar att drabba områden i Sverige som skogs-och mellanbygder och Norrland, där alternativ till mjölk – eller köttproduktion saknas. Det är en kraftig förenkling att kräva mer naturbeteskött utan att i en systemanalys belysa hur behovet ska lösas. Idisslarnas fördel i relation till enkelmagarnas konsumtion av råvaror för humankonsumtion kommer inte heller till uttryck i rekommendationerna. Det finns ett starkt stöd att i CAP återinföra ett vallstöd, som är ett exempel på riktat stöd för ökad hållbarhet.
Det finns hälso – och klimatskäl för att öka den växtbaserade maten. För att detta ska bidra till hållbarheten är det önskvärt att öka den inhemska odlingen. Detta sker också, men det finns naturliga odlingsbegränsningar. En kraftigt ökad import kan medföra att det ekologiska avtrycket ökar.