Så sammanfattade jag mitt uppdrag som expert i utredningen ”Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd, LI 2023:01”, när jag blev intervjuad av Katarina på tidningen Djurskyddet. Jag blev hedersamt nominerad av Sveriges Konsumenter. Det intressanta är att utredningssekreterare är Erika Brendov. Erika och jag har följt varandra sedan 80-talet. Hon gjorde ett examensarbete, digivande suggor i grupp, för oss på Slakteriförbundet, när jag var djuromsorgsansvarig där. Hon efterträdde mig på det jobbet, när jag lämnade 1993. Jag tipsade Erika till etikprojektet på Svensk Mjölk och hon kom till LRF, när LRF tog över etikfrågorna 2000. Erika var bl a projektledande för det viktiga projektet ”Svenska Modellen”, som antogs av LRF:s styrelse 2002. Efter det tog hon över djurskyddsfrågorna från mig på LRF fram till förra året, när LRF helt oförsvarligt slängde ut sina experter.
Djurskyddet Sverige kallar utredningen för konkurrenskraftutredningen. Och konkurrenskraft, lönsamhet och regelförenkling präglar budskapet från departementet, LRF och även KSLA:s inspel till livsmedelsstrategin. Och utan tvekan är det sannolikt att det kan handla om att ta bort regler från den svenska djurskyddslagstiftningen. Trots att EU är på väg att rejält utöka och stärka djurskyddet i unionen. Det finns en lista på över 150 förslag till regelförenkling, som diskuterades på Jordbruksverkets råd för hållbar produktion och konsumtion och refereras i KSLA:s inspel. Inte oväntat finns förprövningen av djurstallar från djurskyddssynpunkt och beteskravet för kor högt upp på listan. Dessa bestämmelser ligger i djurskyddsförordningen och kan med ett penndrag strykas av regeringen.
Direktivet har speciellt pekat ut en avveckling av förprövning av djurstallar. Man hänvisar till att flera oppositionspartier med ett tillkännagivande 2018 till regeringen ansåg att denna borde avvecklas. I LRF drev jag på 90-talet att förprövningen borde utökas till att omfatta tillgången till betesmark vid prövning av kostallar. Det skulle ha undvikit den utveckling, som nu innebär att beteskritikerna använder bristen på betesmark, som ett skäl att hålla korna på stall. Jordbruksverket bedömde att ett sådant kriterium inte kunde förenas med förordningens formulering. Om Jordbruksverket hade velat, hade man kunnat göra en framställan till regeringen. LRF drev då också att smittskyddssynpunkter skulle inkluderas i förprövningen. Det blev en halvdan kompromiss från Jordbruksverket. Då ska man veta att en nyligen genomförd smittskyddsutredning av Jordbruksverket och SVA föreslår att smittskydd ska införas i förprövningen. Det skulle vara ett sätt att minska sårbarheten för allvarliga utbrott av djursjukdomar. Denna utredning fanns inte på plats 2018.
Konkurrenskraftutredningen 2015, som regeringen hänvisar till i direktivet för utredningen, bortsåg helt från vinsterna med friska djur med svenska djurskyddsregler. Den reviderade djurskyddslagen som trädde i kraft 2019 fanns inte heller på plats. Det finns gott om dokumentation som visar att mer plats för växande grisar ger tydligt ökad tillväxt. Kor på bete har mycket tydligt bättre klövhälsa än kor på stall, som är en av mjölkproduktionens hälsoproblem. Om smågrisar avvänjs för tidigt riskeras problem med avvänjningsdiarré. Jag hänvisar till den utmärkta studien ”Den svenska modellen – hävstång eller ok för svensk svinproduktion” (Jonasson L et al 1997) som visade att i jämförelse med dansk grisproduktion som tillämpade antibiotikatillsats i foder och EU:s djurskyddsregler, att svensk uppfödning hävdade sig mycket väl med striktare djurskyddsregler och utan antibiotika generellt i foder. Kostnaden för den svenska modellen var marginell. Rapporten var ett uppdrag från Lantmännen, Slakteriförbundet, Svinavelsföreningen (numera Grisföretagarna) och Svenska Djurhälsovården. Mer av sådana studier har jag framfört till statssekreteraren Dan Ericsson i mars. Växas studier av kor på stall 18 månader kommer inte ge svar på den fråga som vi vill ha svar på. Vad kostar beteskravet för kor och vilka vinster finns att hämta i bättre hälsa. Och vad är värdet av djurskyddslagens krav på naturligt beteende. Vem ska bestämma nyttan av regelverket i relation till kostnaden?