”Kill your darlings”

I november 2011 bjöd Vi Konsumenter (VK) in till en workshop med rubriken: Skall vi äta kött och, i så fall, vilket sorts kött ska vi äta? Från workshopen finns en omfattande rapport. Efter det bjöd VK in intressenterna till ett möte i april 2012. Inbjudan: ”Styrelsen för föreningen Vi Konsumenter, en oberoende konsumentorganisation, antar utmaningen och tar första steget mot en handlingsplan genom att bjuda in en rad olika aktörer till ett möte. Syftet är att detta samtal ska vara ett avstamp för arbetet mot en handlingsplan där olika aktörer i samhället tar sin del av ansvaret för att på ett omdömesgillt sätt söka minska köttkonsumtionen”. Skälen var då huvudsakligen klimatpåverkan och hälsoaspekter. Efter många turer i frågan samlade VK ihop Sveriges Konsumenter, Medveten Konsumtion, Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige kring en debattartikel på SvDs Brännpunkt i februari 2014 med rubriken” Att äta mindre kött är allas ansvar”. I artikeln rekommenderade vi aktörerna
• Vägleda och ge konsumenter och kunder vegetariska alternativ.
• Stötta konsumenter till ett varierat proteinintag. Ersätt inte kött med fisk eftersom det ökar risken för utfiskning.
• Stimulera ekologisk köttproduktion.
• Stimulera utvecklingen av certifierat Naturbeteskött.
• Stimulera åtgärder som minskar klimatpåverkan.
• Ursprungsmärka kött och köttprodukter med information om var djuret är fött, uppfött och slaktat.
• Stimulera och premiera en sund djurhållning för att minska antibiotikaförskrivningen.
Ett råd som alla vanliga konsumenter dock kan följa är att välja kött med omsorg – mindre men bättre. Mindre mängd kött, men bättre kött för hälsa, miljö, djurskydd, klimat och hållbarhet. ”

På den tiden talade man inte så mycket i debatten om att bevara ekosystem och biologisk mångfald. Fast det var ett av huvudbudskapen från WWF, Naturskyddsföreningen, Sveriges Konsumenter och World Animal Protection som ett inspel till livsmedelsstrategin 2016. ”Planetens gränser och ekosystemens bärkraft sätter ramarna för jordbruket i Sverige och globalt. Läget är kritiskt; förlusten av biologisk mångfald, klimatpåverkan och hög växtnäringstillförsel till kretsloppen belastar planeten mer än vad den tål. Det måste vara utgångspunkten för livsmedelsstrategin. Konsumtionen av animaliska livsmedel måste minska i västvärlden, inklusive Sverige. Produktionen av animaliska livsmedel i Sverige kan dock öka om den bedrivs på sätt som ger ökad biologisk mångfald och öppna landskap, minskar klimatpåverkan, ger god djurvälfärd och arbetstillfällen på landsbygden”.

EAT Lancet – rapporten kom i januari 2019. Kommissionens extremt låga riktvärden för animaliska livsmedel (och potatis) skapade debatt och utgångspunkt för kritik. Det blev ett stort fokus på att minskad köttkonsumtion skulle rädda världen. Man talade om det nödvändiga proteinskiftet och det angreppsättet lever fortfarande. Marknaden svarade upp och antalet växtbaserade produkter ökade rejält.

Vi Konsumenters hålbarhetspolicy från 2021 ”Sedan några år har hållbarhetsfrågorna fått starkt ökat uppmärksamhet med klimat i medialt fokus. Men det finns ett stort behov av att bredda debatten till flera hållbarhetskriterier. Målkonflikter måste hanteras. Omvärlden förändras och ny kunskap tillkommer.”

Kill your darlings! Man behöver inte vara vegan eller vegetarian för att bidra till ökad hållbarhet. Vi måste hitta en balans mellan minskad klimatpåverkan, samtidigt som vi säkrar våra ekosystem, bidrar till ökad biologisk mångfald och minskar produktionens negativa effekter på andra hållbarhetskriterier. Det är därför det krävs en systemanalys som belyser bästa möjliga utfall under svenska förhållanden. Ökad kunskap, insikt om behovet av helhetssyn, nationella miljökvalitetsmål (finns i livsmedelsstrategin från 2017), ökad insikt om frågans komplexitet och frågan kring biologisk mångfald kräver en annan diskussion än tidigare. Vi kan inte bunta ihop köttslagen eftersom idisslare och enkelmagare har helt olika förutsättningar. Kloka synpunkter från WWF och co från 2016 kring möjligheten att öka svensk animalieproduktion. Men det är ju just en djurhållning som minskar klimatpåverkan som är den nästan omöjliga utmaningen. Det finns tydliga motsättningar mellan klimatpåverkan och biologisk mångfald, växtnäringsläckage och djurvälfärd. Allt detta har jag skrivit om i mina bloggar senare år. Det finns ett behov av ”kill your darlings” från 10 år gamla värderingar.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.