Det var rubriken på den debattartikel som jag fick in i tidningen ATL den 4 maj. Men frågan kring de nya nordiska näringsrekommendationerna NNR2022 började tidigare än så. Genom Livsmedelsverket fick jag klart för mig det påbörjade arbetet med norska hälsodirektoratet som huvudansvarigt. I näringsrekommendationerna skulle inkluderas även hållbarhetsaspekter. Jag väckte frågan vid en sammankomst i KSLA våren 2022. På initiativ från Ann Norderhaug i KSLA skrev jag ett brev, som KSLA i augusti skickade till Norska Hälsodirektoratet och Livsmedelsverket. Vi ville uppmärksamma att hållbarhetsaspekterna måste utgå från nordiska förutsättningar och beakta kraven på inte bara klimataspekter utan också biologisk mångfald och därmed behovet av betande djur. Vi framförde också den kritik som riktats mot EAT Lancet från 2019. KSLA tog sig an uppgiften att ge synpunkter på de rapporter, som skickades ut från arbetet kring NNR under ledning av Åke Bruce, som på Livsmedelsverket utarbetat tidigare kostrekommendationer. KSLA:s referensgrupp utökades till ett stort antal intresserade, sammanlagt 18 personer. Man kan väl säga att när det gällde hållbarhetaspekterna var vi ett gäng på fem personer, som aktivt bidrog med fakta och synpunkter. Jag höll också kontakten med LRF.
Den 15 april blev jag inbjuden till en mycket intressant workshop, som redovisade en systemanalys på norskt jordbruk med utgångspunkt från EAT Lancets riktvärden för olika livsmedel. Resultatet var att dessa riktvärden skulle helt underminera norskt jordbruk. Kunde vi göra något motsvarande för svenskt jordbruk, men kanske hellre med av NNR2022 föreslagna riktvärden. Och vad ska jag göra? frågade jag workshopen. Driv frågan med krav på systemanalys. Och det gjorde jag.
Den 16 april gjorde jag ett inspel till KSLA:s referensgrupp: ”Synpunkter på förslag till reviderade nordiska näringsrekommendationer NNR från ett nationellt perspektiv med huvudbudskapet :Ändrade kostrekommendationer som förväntas påverka efterfrågan på olika livsmedel måste prövas från ett nationellt systemperspektiv. Den förenkling och de slutsatser som präglar rapporterna från NNR kan få stor negativ betydelse från flera synpunkter. Systemanalysen måste utgå från hela livsmedelskedjan och omfatta samtliga hållbarhetsaspekter. Nationella miljökvalitetsmål kan vara vägledande liksom planetens gränser. Det innebär att såväl klimatpåverkan, biologisk mångfald, giftfri miljö, övergödning, erosion, vattenanvändning, som sociala aspekter måste beaktas. Därutöver måste jordbrukets förmåga att genom fotosyntesen inlagra kol inkluderas i systemanalysen. Sårbarhet och självförsörjningsförmåga måste tydligt beaktas med hänvisning till förväntade kriser”. Den 17 april skrev jag en blogg med samma budskap. Den 28 april skickade jag samma inspel till Jordbruksverkets råd för hållbar produktion och konsumtion av livsmedel och föreslog att rådet skulle behandla frågan och bjuda in Livsmedelsverket. GD Christina Nordin tyckte det var en bra fråga. Den 4 maj fick jag in artikeln i ATL med det tydliga budskapet: Kostråd kräver systemanalys.
Den 26 maj svarade KSLA på den slutliga rapporten från NNR2023. Mycket kritik som avslutades med att med hänvisning till svagheter i underlaget och målkonflikter behövs en systemanalys för att forma svenska kostråd. Denna slutsats var en effekt av ett ihärdigt arbete från f f a Lotte Sandgren och undertecknad. Det intressanta är Jordbruksverkets yttrande som enligt Jordbruksverket kom efter påpekande från GD för Livsmedelsverket. Jordbruksverket kräver också en ordentlig analys speciellt med hänvisning till beredskapsperspektivet och försörjningsförmåga.
Och vad hände sedan? Den 15 juni går ut ett pressmeddelande från regeringskansliet: Regeringen ger Livsmedelsverket i uppdrag att, utifrån det näringsfysiologiska underlaget i de Nordiska Näringsrekommendationerna 2023 (NNR2023), uppdatera de svenska kostråden. Uppdateringen av NNR2023 har föregåtts av en process där man även eftersträvat att tillvarata miljömässiga aspekter i rekommendationerna. Efter att ha tagit del av rapportutkast och remissvar anser regeringen att rekommendationerna måste kompletteras med fler perspektiv och ytterligare analyser genomföras. Uppdraget ska redovisas senast 30 april 2024. Den 20 juni lanseras de nya nordiska näringsrekommendationerna 2023 (NNR2023). Eftersom det är första gången som miljöfrågor, utifrån ett globalt och nordiskt perspektiv, inkluderats i NNR är det betydelsefullt att få en analys av dessa utifrån en svensk kontext. Kritik av dessa aspekter av NNR23 har framförts ifrån bland annat Jordbruksverket och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Mer kunskap om hur de nya miljörekommendationerna skulle samspela med våra nationella förutsättningar är därför önskvärt.”
Nu får vi se hur det går på Nordiska ministerrådet i Island i dag. Norrmännen har ju också tidigare protesterat. Jag vill definitivt inte ta åt mig äran för regeringens ställningstagande, men visst känns det som en framgång efter ett års kämpande. Det känns lite som när svenska riksdagen 1984 beslutade om ny foderlag och förbud mot att blanda in antibiotika generellt i foder i tillväxtbefrämjande syfte. Men det förbudet tog lite längre tid att påverka allt i från LRF:s antibiotikapolicy 1981.