Den 20 juni presenterade Rune Blomhoff, projektledare för reviderade nordiska näringsrekommendationer NNR, sin vetenskapliga rapport för nordiska ministerrådet i Island. Rapporten innehåller den senaste vetenskapen när det gäller behovet av olika näringsämnen, hälsoaspekter och kostens inverkan på miljön. Budskapet från Blomhoff vid överlämnandet var mycket tydligt. Detta är en vetenskaplig rapport, som inte omfattar nationella förutsättningar när det gäller exempelvis produktion, nationella miljömål, djurvälfärd, försörjningsförmåga och socioekonomiska aspekter. Det är nationella ansvariga myndigheter som med utgångspunkt från nationella förutsättningar ska utforma svenska kostråd. Enligt regeringen ska Livsmedelsverket tillsammans med Jordbruksverket forma svenska kostråd. NNR-rapporten innehåller med andra ord inte nationella överväganden. Något som felaktigt hävdas i en debattartikel i GP undertecknad av bl a Djurens Rätt, Sveriges Konsumenter, Naturskyddsföreningen och WWF.
Man kan tycka att landsbygdsminister Peter Kullgrens utspel kring ökad köttproduktion med rätt är provocerande. Men det finns en SLU-rapport, finansierad av WWF, som pekar på att vi kan behöva 100 000 fler dikor, för att klara svenska åtaganden när det gäller biologisk mångfald och att hävda naturbetesmarkerna. Jag har tidigare skrivit om bristerna i NNR:s miljöanalys. Fokus ligger på LCA-analyser och klimatavtryck. Bristerna gäller framför allt biologisk mångfald, men även andra aspekter som användningen av bekämpningsmedel, ekologisk produktion, övergödning m m. Det är något som också påpekats av KSLA, Jordbruksverket, LRF men även av WWF. Min expertkollega i KSLA har konstaterat att det vetenskapliga underlaget kring rött kött talar för att av hälsoskäl gäller max 350 -500 g rött kött i veckan. Kostråden måste också skilja mellan kött från idisslare och kött från grisar. Dessutom har jag alltid ifrågasatt kravet på mer fisk i kosten. Utfiskning och odling/uppfödning är inte alltid hållbart och inte invändningsfritt från djurskyddssynpunkt. Och var kommer alla nötter ifrån och hur produceras dessa? Det känns fortfarande som det handlar mycket om vad vi ska äta och inte hur det producerats. Jag vill påminna om att EAT Lancet 2019 förordade mer kyckling och mindre potatis och NNR säger tvärtom.
Man måste skilja på konsumtion och produktion. Vi är flera som anser att råd som avses påverka konsumtionen också kan påverka produktionen. Det är därför jag efterlyst en systemanalys. Peter Kullgren talar om produktion medan Sveriges Konsumenter och co talar om konsumtion. Kan vi släppa ut våra tjurar som står på stall att därmed hjälpa till med att bevara naturbetesmarkerna, är detta eftersträvansvärt. En systemanalys kanske hamnar i att vi kan minska köttkonsumtionen men ändå klara svenska miljömål. Vem vet? NNR blev en stor fråga i Almedalen. Nordiska ministerrådet presenterade näringsrekommendationerna. Det är klokt att lyssna på Helena Hansson från SLU, som har en nyanserad syn på frågan. Svenskt Kött bjöd in till ett seminarium kring NNR under livsmedelsdagen i St Clemens ruin på torsdagen. Isabel Moretti, Svenskt Kött var med rätt besviken på bristen på respons från NNR-kommittén.