Mycket är på gång i matlandet Sverige. Föreningen Vi Konsumenter har bjudit in till samtal kring konsekvenserna av ett antal kommande politiska beslut kring konsumtion och produktion av livsmedel i landet – reviderad livsmedelsstrategi, svenska kostråd och utredningen om hälsosam och hållbar konsumtion. Ett öppet samtal ger möjlighet för alla att komma till tals och för alla att lyssna av. En bra samtalsledare ser till att viktiga frågor kommer upp på bordet och att deltagarna får bekänna färg. Ett seminarium, ett panelsamtal, en debatt eller grupparbeten med avrapportering ger inte samma möjlighet. En förutsättning är förstås att man har någorlunda gemensam kunskapsbas. Den som är intresserad kan gå in på www.vikonsumenter.org.
I början av nästa år planeras att landsbygdsministern presenterar sitt förslag till livsmedelsstrategin 2.0. Det har tidigt signaleras att det inte är ett helt nytt förslag, som ska tas av riksdagen utan en revidering av strategin från 2017. Ansatsen är en ökning av svensk livsmedelsproduktion, stärkt konkurrenskraft, förbättrad beredskap och ökad lönsamhet. Ansatsen i den uppstartade djurskyddsutredningen är densamma. I statsministerns regeringsförklaring den 12 september nämndes dock speciellt ett starkt svensk djurskydd i samband med en stärkt svensk livsmedelsstrategi. 200 synpunkter har kommit in.
Arbetet med att utarbeta nordiska näringsrekommendationer NNR har avrapporterats på Nordiska ministerrådet i juni 2023. Om dessa, som jag skrivit om vid ett flertal tillfällen, ska Livsmedelsverket utforma svenska kostråd. Rent allmänt rekommenderas att ersätta animalier med växtbaserade alternativ. De innebär max 350 g rött kött per vecka av hälsoskäl och av miljöskäl väsentligt mindre. Med rött kött avses såväl kött från idisslare som gris, vilket skapar problem när det gäller att belysa effekterna. Det finns ingen rekommendation kring vilket kött som ska väljas till skillnad från fisk. Det vita köttet d v s kyckling bör inte öka. När det gäller mejeri gäller 250 – 500 g och helst fettlåga produkter. Mejeriprodukter bidrar med många viktiga näringsämnen. Konsumerar man under 250 g rekommenderas andra berikade livsmedel. Fisk rekommenderas 300-450 g per vecka från hållbara bestånd.
Regeringen har gett i uppdrag till Livsmedelverket att tillsammans med Jordbruksverket avrapportera förslag till kostråd senast 30 april 2024. Livsmedelsverket ska genomföra en konsekvensanalys av hur de miljömässiga hållbarhetsaspekterna som har integrerats i de nordiska näringsrekommendationerna 2023 (NNR 2023) kan påverka den svenska livsmedelsproduktionen och beskriva komplexiteten med dessa avvägningar mellan hälsa och miljö, samt analysera vilka effekter de miljömässiga hållbarhetsaspekterna som har integrerats i NNR 2023 skulle få om de direkt införlivas i de svenska kostråden då det gäller utsläppen av luftföroreningar och växthusgaser samt effekter för biologisk mångfald och djurvälfärd. Livsmedelsverket ska vidare i detta sammanhang särskilt beakta fördelarna med animalie- och mjölkproduktion kopplat till matens näringstäthet samt möjligheten att nyttja betesmarker och vallodling för dess framställning.
Dåvarande regering gav i april 2021 Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige. Uppdraget ska vara rapporterat januari 2024. Detta uppdrag berör inte Livsmedelsverkets uppdrag att utarbeta nationella kostråd. Utredningen omfattar frågeställningar som inte omhändertas på annat sätt. Det innebär exempelvis att antibiotikaresistens eller djurvälfärd inte omfattas.
Utredningen har utarbetat tre huvudmål och sex delmål samt gett förslag till insatsområden. Huvudmål är ökad och jämlik hälsa, klimatpåverkan har minskat och negativ påverkan på biologisk mångfald och ekosystem har minskat. Delmålen är minskning av energitäta och näringsfattiga livsmedel med 40 procent, minskning av köttkonsumtionen (alla köttslag) med 30 procent, ökning av baljväxter, grönsaker, frukt och bär har ökat 20 procent och 50 procent av spannmålen är fullkorn. Konsumtionen av fisk och skaldjur har ökat och saltkonsumtionen har minskat med 30 procent. Delmålen gäller från 2023 till 2035 (utom salt som gäller 2030). Till delmålen finns i tillämpliga fall rekommendationer om val av livsmedel som ekologiskt, naturbeteskött eller fiskar från hållbara bestånd. Utgångspunkt är enligt uppgift svenska miljömål och FN:s Agenda 2030.
När det gäller insatsområden konstateras att livsmedelskonsumtionen är komplex och behöver hanteras på flera arenor och av många aktörer. Allt från regering och riksdag, offentlig sektor, livsmedelsaktörer, forskningsfinansiärer, EU/WHO till intresseorganisationer. Man missar medias och sociala mediers omfattande påverkan på konsumtionen av livsmedel.
De två regeringsuppdragen, svenska kostråd och hållbar och hälsosam konsumtion behandlar konsumtionen av livsmedel. Båda uppdragen vill påverka den offentliga upphandlingen. Syftet är också att påverka livsmedelsföretagens och dagligvaruhandelns utbud och konsumenternas efterfrågan. Man kan förvänta sig att en ändrad konsumtion också i förlängningen påverkar den svenska produktionen och importen. Kortsiktigt påverkas just nu den svenska matmarknaden av inflation med höga livsmedelspriser, som snabbt har ändrat konsumenternas beteende. Man handlar mindre och billigare – lågprisbutiker och EMV. Efterfrågan, utbud och produktion av ekologiska produkter viker rejält.