Ibland dyker det upp synpunkter på att vi inte behöver en mängd detaljerade djurskyddsregler. Bönderna vet bäst vad djuren behöver. Sveriges mjölkbönder brukar ibland framföra sådana synpunkter. Är man marknadsliberal kan man anse att marknaden ska lösa eventuella djurskyddsproblem genom att sluta köpa. Utan att på något sätt jämföra med svenska mejeriprodukter finns ett skräckexempel på att marknaden inte fungerar. Många i Europa vill ha vitt kalvkött, men man kan också finna holländskt kalvkött även i svenska butiker och på krogen. Holländsk kalvuppfödning strider mot alla tänkbara krav på en rimlig djurhållning. Man skattar att ca miljoner kalvar drabbas. Unga kalvarna hämtas från många andra länder till Holland. Unga djur är känsliga för transport och dessa transporteras långa sträckor och blandas, vilket innebär att de smittar varandra. Uppfödningen är helt antibiotikaberoende. De placeras ensamma i små karga boxar. För att få det vita köttet är fodret fattigt på järn och grovfoder ges väldigt snålt. För att uppnå de järnvärden som djurskyddsdirektivet kräver ges järninjektioner. En sjuk produktion. Sluta sälja holländskt kalvkött i butik och på krogen!
Att överlåta till marknaden att lösa djurskyddsproblemen är helt oacceptabelt från djurskydds-och konsumentsynpunkt. Marknadsekonomin har generellt sett fördelar framför andra ekonomiska system. Men marknadsekonomin klarar inte av resurshushållningen och kollektiva nyttigheter, som miljöaspekter, klimatpåverkan, bevarande av biologisk mångfald och den etiska dimensionen om hur vi behandlar våra djur som ger oss våra livsmedel. Det är en fråga som berör många och som skapar stort engagemang. Marknadsekonomin behöver stödjas med kloka regelverk för att motverka olika typer av marknadsmisslyckanden. Det är orimligt att kräva att konsumenterna genom sina val ska främja en acceptabel miniminivå för en god djurvälfärd. Svenska konsumenter måste känna trygghet i att svenska djurskyddsregler ger en acceptabel nivå på hur djuren, som ger oss våra livsmedel hålls och sköts. Därför har vi en djurskyddslag som beslutades av riksdagen senast 2018.
Sverige och EU har en djurskyddslagstiftning som sätter gränser för hur vi behandlar våra djur och som ska främja god djurhälsa och djurvälfärd. Konsumentstudier i såväl Sverige som i EU visar på stort engagemang bland medborgarna. Kantar/ Sifo oktober 2023 visar att ett gott djurskydd kommer på andra plats när det gäller vad som är viktigt för konsumenterna. Medborgarkrav i EU är skälet till att såväl parlamentet och Kommissionen föreslår kraftfulla skärpningar av gällande djurskyddslagstiftning inom unionen. EU-barometern från oktober2023 säger att: 84% of Europeans believe that the welfare of farmed animals should be better protected in their country than it is now. A similar number (83%) support limiting the transport time of animals. Almost three quarters of respondents (74%) support better protection of the welfare of pet animals in their country and 90% of Europeans consider that farming and breeding practices should meet basic ethical requirements.
Skärpningar i EU:s djurskyddslagstiftning ligger inom ramen för EU:s satsning Farm to Fork. EFSA har i ett flertal rapporter kartlagt befintlig kunskap och utmaningar och lösningar från djurvälfärdssynpunkt för flera olika djurslag . Bland annat föreslås att kor ska ha tillgång till bete. Det pågår ett intensivt arbete inom ramen för det forum som heter Animal Welfare Platform för att ge underlag till en reviderad EU-lagstiftning. Denna har inte levererats vilket skapar frustration både hos djurskydd- och konsumentorganisationer som bondeorganisationer. Om man tittar på vad som händer i Sveriges konkurrentländer, som Tyskland, Danmark och Finland kan man konstatera att Sverige inte alltid ligger i topp djurskyddsmässigt.