Jag hävdar att i tuffa tider är det bra att ha vänner och ägna sig åt en saklig debatt snarare än att komma med okunniga och dåligt underbyggda påståenden, som Sveriges Mjölkbönder gör i en andra omgång i ATL som svar på Djurskyddet Sveriges och Vi Konsumenters svar. I tuffa tider blir svenska mervärden och konsumenterna stöd allt viktigare i relation till import. Sveriges mjölkbönder borde väl snarare vända sig till de mejeriföretag de äger. Så här skrev jag i min blogg 14 november, Läs den Claes Jonsson! ”Personligen tycker jag att Arla ska betala mer till svenska mjölkbönder för högre etisk kvalitet – betande kor. Men Arlas ett-prismodell – d v s samma pris till alla Arla-medlemmar oberoende av nationell tillhörighet hindrar. Dessutom har Arla straffat många svenska mjölkbönder genom sin hållbarhetsbetalning med fokus på klimatavtryck och som straffar bönder som gynnar biologisk mångfald.” Vad gör Arla och andra bondeägda mejeriföreningar för att öka marknadsandelen för svensk ost från dagens 30 procent – exporterar mjölkpulver?
Som jag framförde redan 2021 på KD:s Magnus Oskarssons mjölkdag i riksdagen, så finns det större utmaningar för svensk mjölkproduktion än det svenska beteskravet. Mjölkkonsumtionen minskar och importen av ost har ökat kraftigt senare år. Kornas metanutsläpp bidrar till att peka ut osten som klimatbov. De nordiska näringsrekommendationerna NNR och utredningen kring mål och indikatorer för hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion har signalerat att all animalieproduktion bör minska av miljöskäl. Och det gäller inte bara kött. Nu utarbetas svenska kostråd. Genom KSLA har jag med flera bidragit till att lyfta andra frågor än klimatfrågan. KSLA har konstaterat att det finna en obalans i forskningen där klimataspekter med LCA överskuggar andra hållbarhetsmål. Jag har i en mängd bloggar lyft den svenska kons och den svenska vallens viktiga roll för svenska miljömål som ett rikt odlingslandskap, biologisk mångfald, kolinlagring och minskad bekämpningsmedelsanvändning. Och nu hamnar också beredskapsfrågan i fokus. Livsmedelverket har gett i uppdrag till SLU, Mistra future foods att utreda konsekvenserna av NNR-anpassade kostråd. Jag har löpande en bra och nära kontakt med LRF Mjölk i dessa viktiga frågor.
Det finns säkert medlemmar i föreningen Sveriges Mjölkbönder som tycker det är härligt att ordföranden Claes Jonsson gör personangrepp och klämmer åt mig, som sitter på två stolar Vi Konsumenter och Djurskyddet Sverige. Men till vilken nytta?
4 kommentarer
Med tanke på vad herr ordföranden delar på sina sociala medier så blir man knappast förvånad över att han överger debatten för att istället begå personangrepp. Klimatförnekare, följare på ultranationalistiska så kallade ”nyheter” och myndighetshat. Det måste kännas tryggt för medlemmarna att ha en sådan förtroendeingivande ledare.
Hej man får ju ge dig att du håller stilen och inte ger dig. Du har väl hållit på i 50 år med frågan om hur vi bönder ska sköta djur. du måste ju ha en otrolig erfarenhet och stort inflytande eftersom du varit på höga poster allt från slakteriförbundet LRF, LRF-mjölk och ett antal andra mycket inflytelserika organisationer. Jag vet att du inspirerat många unga att jobba i din anda.
grattis till ett sådant framgångsrikt liv. En fråga som man kanske kan ställa så här på slutet av ditt livsverk: hur tycker du det gått för svenskt jordbruk och djurbönder? det är ju färre och färre, bönder, djur och konsumenter som får äta den svenska fina maten som du stridit för hela ditt liv.
Ständigt detta upprepande om att produktionen minskat. Men det intressanta är kanske ändå att titta på svenska marknadsandelar. Över 80 procent på griskött, 70 procent för kyckling och 60 procent för nötkött, 100’för ägg. Kycklingen har ökat kraftigt sedan EU-inträdet.
Svar till Gunnela
Först vill jag säga att det är bra med en debatt. Vi har alldeles för lite debatt i samhället vilket gör att de som är mest högljudda nästan alltid får sin vilja fram.
I inledningen på din blogg skriver du bland annat. Mycket har gjorts och är bra. Men vi är inte färdiga. Det sammanfattar ganska bra vad problemet är. I Sverige har mycket gjorts och det är vi mjölkproducenter väl medvetna om. Det är vi som har fått ta hela kostnaden för de extra regler och krav vi har. Att ”vi är inte färdiga” är vi väl medvetna om. Vi verkar på en öppen och fri marknad inom EU och får hela tiden kämpa för att slippa mer diskriminerande krav och regler. Bland annat de regler ni vill skärpa upp inom svenskt sigill. De mervärden ni får genom ökade regler får ni gratis eftersom marknaden inte vill betala för dem. För oss är det bara merkostnader.
Du Gunnela skriver ”I tuffa tider är det bra att ha vänner” och det är sant. På vilket sätt är ni våra vänner. Vänner kämpar inte för att man ska få dyrare kostnader i form av regler och krav. Vänner inser att det är dags att anpassa sig till verkligheten när kraven på den inhemska produktionen leder till att de mejerivaror vi i Sverige konsumerar kommer från kor som inte har svenska regler som krav.
Vi håller med dig om att Arla (och övriga mejerier) behöver betala ett högre mjölkpris. Sveriges mjölkbönder har länge hävdat att det inte går att ha samma pris i alla länder där Arla verkar. Tyvärr måste vi förhålla oss till verkligheten och att få en majoritet inom Arla att ändra betalningen är inte möjligt. Enligt oss var det ett misstag när Arla fusionerade med MD
Foods. Det är nu över 20 år sedan och många av de nuvarande leverantörerna var inte med då. Verkligheten har också förändrat sig sedan dess med tex avskaffade mjölkkvoter. Vad gäller Arlas hållbarhetsbetalning håller vi med dig. Den missgynnar svenska förhållanden. Mjölkpulvertillverkningen reglerar svängningar i marknaden (tex vid helger) och kan inte helt tas bort och även om det skulle gå har vi inte mjölk tillräckligt för att göra ost till alla.
Att klimathetsen mot våra kor är helt sjuk är vi de första att skriva under på. Kostrekommendationerna är helt styrda av de krafter som vill minska eller till och med avskaffa djurproduktionen. Detta kommer vara negativt för biologisk mångfald, växtföljden och för folkhälsan med större intag av kolhydrater osv.
Och om du anser det som personangrepp när vi frågar varför Djurskyddet Sverige samarbetar med en organisation som Djurens rätt som vill avskaffa all djurproduktion så visar det väl bara att detta är en öm tå?