Den som hävdar att krav på åtgärder för att öka den biologiska mångfalden avvänds som slagträ för att skymma krav på klimatåtgärder, har fel. Vi måste arbeta med både och. Och det räcker inte. Vi måste producera mat även i fortsättningen och då måste vi rädda våra livsnödvändiga ekosystem och inte fortsätta att utarma våra jordar. Vi måste producera mer mat utifrån den jord vi har på ett hållbart sätt. Ser man på hur vi dagsläget överskrider de flesta av planetens gränser inser att vi måste arbeta med klimatåtgärder, öka den biologiska mångfalden, minska läckaget av kväve och fosfor till haven, minska användningen av kemikalier, hantera bristen på färskvatten, landanvändningen och begränsa novel entities (Include emissions of toxic compounds such as synthetic organic pollutants and radioactive materials, but also genetically modified organisms, nanomaterials, and micro-plastics). Sedan många år har Sverige i riksdagen beslutade miljökvalitetsmål som i många avseenden täcker in flera av planetens gränser. Släpp in dessa mål liksom generationsmålet i debatten.
Självklart ska svenska kostråd verka för bättre hälsa hos befolkningen och förse olika befolkningskategorier med tillräcklig näring. Men om man hävdar att vi från hälsosynpunkt lika väl kan importera vår mat, rekommenderar jag att läsa Naturvårdverkets Prince-rapporter från 2014 respektive 2018. Den visar att importerade livsmedel står för högre klimatavtryck och en stor del av konsumtionens påverkan av bekämpningsmedel och antibiotika.
Problemet är att forskningen är i obalans. Forskningen på åtgärder och indikatorer för klimat är mångdubbelt större än kring exempelvis novel entities. Detta har studerats av Christel Cederberg, Elin Röös m fl. Slutsatsen är att man i dagsläget svårligen kan fastställa kriterier för hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion som beaktar flera av de viktiga hållbarhetsaspekterna. Det är bl. a kritiken mot NNR, de nordiska näringsrekommendationerna. Och det gäller också regeringsuppdraget kring mål och indikatorer för hållbar och hälsosam konsumtion av livsmedel. Klimatåtgärderna i NNR har fått för stor tyngd, medan övriga hållbarhetsaspekter och motsättningarna mellan olika planetens gränser inte har lyfts. Många av inspelen till NNR har pekat på obalansen i NNR:s slutsatser. Och Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten har svårigheter med att formulera mål och indikatorer kring biologisk mångfald.
Fokusering på minskad klimatpåverkan i jordbruket driver mot ökad intensitet i växtodling och djurhållning. Risken är stor för fortsatt odling i monokulturer, ökad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel och fortsatt utarmning av våra odlingsbara jordar. Ökad konsumtion av baljväxter gynnar exempelvis inte en minskad användning av bekämpningsmedel. Krav på minskade utsläpp av växthusgaser gynnar kycklinguppfödning och tjurar på stall och missgynnar ekologisk produktion och betande djur. En minskning av köttkonsumtionen måste ske på rätt sätt. Klimatåtgärder inom livsmedelsproduktionen bör i första hand fokusera på ett fossilfritt jordbruk (handlingsplan finns), inklusive fossilfri gödsel och att öka kolinlagringen. Att föra tillbaka växtnäring från samhället till jordbruket har hög prioritet.
Jordbruket måste förändras för att få jordbruksmarken att producera mer mat med mindre insatser. Man kan kalla det regenerativt jordbruk, agroekologiskt eller conservation agriculture där man maximalt utnyttjar fotosyntesen genom att hålla marken grön så länge som möjligt. Kolinlagring och jordhälsa gynnas genom att minska jordbearbetningen. Livskraftiga grödor minskar behovet av bekämpningsmedel. Växtföljder med fleråriga grödor, som vall, har stora fördelar. Gårdar med nötkreatur har högre kolinlagring än gårdar med gris eller kyckling.