Det har uppstått en konstig diskussion kring att svenska djurskyddsbestämmelser inte explicit medverkar till bättre djurhälsa, högre produktion och mindre behov av läkemedel. Skälet skulle vara att det finns väldigt lite regelrätt forskning som bekräftar effekten av olika nivåer på djurskyddsregelverk på djurhälsan eller produktionen. Kanske inte så konstigt egentligen eftersom det skulle kräva omfattande och långliggande försök. Sambanden mellan skötsel och djurmiljö och sjuklighet är komplicerade. Många faktorer samverkar och påverkar smittrycket.
Det finns skäl att påminna om djurskyddslagen från 1988 med medföljande förordning och djurskyddsföreskrifter. Den nya djurskyddslagen innebar ett nytt grepp, där syftet var att inte bara skydda djuren från lidande utan också mot sjukdom. Så här lyder § 2 Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. 4 § Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.
Detta känns motsägelsefullt att ifrågasätta att djurskyddslagstiftningen inte främjar djurhälsan och medverkar till friska djur. Det finns en etablerad uppfattning om att exempelvis den av Sverige beslutade restriktionen av tillgång till antibiotika 1986 bidrog till svenska djurskyddsregler som främjar en god djurhälsa. De kom i samband med den nya djurskyddslagen 1988. Nu kunde man utnyttja den kunskap man skaffat sig kring förebyggande djurhälsovård. I många avseenden omformades god praxis som tillämpades av skickliga uppfödare som främjade god djurhälsa till djurskyddsregler för att tillämpas av alla. Sjuka djur inte minst subklinisk sjuklighet innebär minskad tillväxt och reproduktion. Stress belastar immunförsvaret
Duktiga grisuppfödare hade börjat släppa loss sina suggor och tillämpa s k planerad produktion. Det gällde också lämplig avvänjningsålder för smågrisar, sektionering, begränsade avdelningsstorlekar för att minska smittspridningen och ytkrav. Man vet att tidig avvänjning kan provocera fram avvänjningsdiarree. Och alla veterinärer kan exempelvis intyga djurhälsoproblem med överbeläggning. Omgångsuppfödning är ett bra exempel på att minska smittrycket.
För alla djurslag ställs krav på stalluftens kvalitet och bullernivåer. Även djurskyddsskrifterna för nötkreatur innehåller tydliga regler för att minska riskerna för sjuklighet exempelvis mottagningstallar och omgångsuppfödning för specialiserad nötköttsuppfödning.
När den nya djurskyddslagstiftningen beslutades 2018 är målsättningen också att skydda djur från sjukdom 2 kapitlet 1 § Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. 2 § Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att
1. deras välfärd främjas,
2. de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende), och
3. beteendestörningar förebyggs.
.